Luckan integrerar på svenska

Integration I HBL, VN och ÖN  (10.10) efterlyser Shakho Sadiq från Ekenäs respons på insändarna som tar upp problematiken integration på svenska. Vidare tar Sadiq upp något som även vi i vårt arbete kunnat konstatera, det vill säga att många som valt svenska som integrationsspråk har lättare att komma in i samhället.

Luckan har sedan 2008 med hjälp av medel från Ray erbjudit informations- och rådgivningstjänster för invandrare och nyinflyttade i Helsingforsregionen. Verksamheten har sedermera kunnat utvidgas till Kyrkslätt och Borgå. Integrationsarbetet har även innefattat mentorskaps- (projektet Fika) och kamratstödsprogram, utbildningar, kulturbesök till svenska institutioner med mera.

Sedan medlet av 2000-talet har vi målmedvetet arbetat för att öppna upp det finlandssvenska samhället och kulturen för invandrare. I dag strömmar invandrarkunder till Luckan med olika förväntningar och behov. Kundens behov står i fokus – vi strävar att hjälpa individen, oavsett vilken integrationsväg personen önskar välja. Luckan fungerar som en öppen inkluderande mötesplats i egenskap av informationscentrum med starkt finlandssvenskt brand, som välkomnar alla.

Förståelsen för behovet av integration på svenska har generellt bland myndigheterna varit lamt. Tjänstemännen har bristande kunskaper om det finlandssvenska samhället och dess serviceutbud samt strukturer för arbetet saknas eller brister. Den första integrationsutbildningen på svenska i Helsingfors startade i Helsingfors Arbis regi 2012 med hjälp av projektet Delaktig i Finland. Projektet resulterade bland annat i en svensk invandrarkoordinatorvakans i Helsingfors.

I dag stöds Luckans integrationsarbete av städer som Grankulla, Vanda, Helsingfors, Sibbo, Borgå och Kyrkslätt. Föreningen har även ett gott samarbete med Sydkustens landskapsförbund som stött Luckans integrationssatsningar. Det mesta av arbetet sker dock med hjälp av snuttifierad projektfinansiering via exempelvis NTM-centraler och alltför mycket tid satsas på att söka medel från olika håll för att kunna driva verksamheten, vilket gör arbetet hackigt, sårbart och inte hållbart på sikt vad gäller att driva ett målinriktat kvalitativt arbete att integrera på svenska. Integrationsarbete i vårt land sköts överlag alltför mycket med hjälp av olika tidsbundna EU-projekt där det ena projektet avlöser det andra och projektmaskineriet upptar för mycket tid av själva det konkreta arbetet.

Det rådande akuta flykting-asylläget betyder att alla behöver kavla upp ärmarna och göra en insats. Här kommer tredje sektorn att få en allt viktigare roll.

I egenskap av verksamhetsledare i Luckan med erfarenhet av tvärsektoriellt arbete med integrationsfrågor uppfattar jag att integrationsarbetet på svenska behöver ske i tätt samarbete med den offentliga och tredje sektorn. I dessa budgetbehandlingstider vill jag ge beslutsfattarna bland annat i kommunerna en hälsning. Se till att det finns öronmärkta medel reserverade i städernas budgeter för integrationsarbete på svenska. Annars är risken stor att vikten av integration på svenska fortsättningsvis hamnar i skymundan. Detsamma gäller de integrationsstrategiska program som utarbetas bland myndigheter och kommuner – det svenska integrationsarbetet behöver sin egen rubrik.

Jessica Lerche

Verksamhetsledare, Luckan