Bensows barnhem bara ett i raden

Barnhem HBL rapporterar (11.11 och 13.11) att Stiftelsen Bensows barnhem beslutat att lägga ner sitt barnhem i Grankulla på grund av brist på barn. Det är tråkigt att höra att föreningar och stiftelser som upprätthåller barnhem är tvungna att lägga ner verksamheten, men det förvånar mig inte alls. Tvärtom tror jag tyvärr att Bensows barnhem bara är ett i raden som inte kan fortsätta verka.

Barnavårdsföreningen upprätthåller Tölö barnhem i Helsingfors sedan 1910 och har lång erfarenhet av att producera barnhemstjänster och delta i kommunernas upphandlingar då tjänsterna konkurrensutsätts. Det förvånar mig att man nu från Helsingfors stads sida säger att det råder brist på barnhem. Framför allt häpnar jag över att tjänstemän säger att alla nuvarande barnhemsplatser behövs. Detta stämmer inte alls överens med det vi serviceproducenter uppfattat och lever med. 

Problemet med barnhem som läggs ner är inte bristen på barn utan kommunernas upphandlingsförfarande. I dag är hela 17 000 barn placerade utanför hemmet och tyvärr ser trenden inte ut att vända. Barnets bästa är att få växa upp i den egna familjen, men faktum är att antalet barn som behöver hjälp och placeras i vård utanför hemmet ökar.

Förfarandet att konkurrensutsätta barnhemsverksamhet är beklagligt. Då Helsingfors stad upphandlade valde staden att prioritera ett lågt pris framför kvalitativ vård. Att rangordna offerterna enligt storleken på dygnsavgiften är skamligt. Det är barnets bästa som ska styra valet av vårdplats och kvaliteten på vården måste prioriteras högre. Samhället har inte råd att låta vården bli lidande för dessa barn som haft en svår uppväxt och behöver extra många stödåtgärder, både nu och troligen även i framtiden. Vi får inte heller glömma att även de omhändertagna barnens familjer behöver stöd och hjälp.

Goda och tillräckliga personalresurser är ett av de viktigaste elementen i vården av barn, vilket självfallet påverkar priset. Det behövs många yrkeskunniga vårdare för att ta hand om barnen dygnet runt. God vård utom hemmet kan inte produceras till reapris. Helsingfors stad valde att inte anta Tölö barnhems offert på grund av för högt dygnspris. Samma beslut fick många andra föreningar som bedrivit barnhem i flera årtionden. Staden väljer med sitt förfarande att gynna andra serviceproducenter än icke-vinstinbringande serviceproducenter med lång erfarenhet och ett brett kunnande.

Ytterligare en viktig aspekt som bör lyftas fram är frågan om klienternas, det vill säga de omhändertagna barnens, röst och åsikt. Helsingfors stad tillsatte en expertgrupp bestående av ungdomar inom barnskyddet. Ungdomarna är eller har varit klienter inom barnskyddet och har även varit omhändertagna. Arbetsgruppen har som mission att förbättra barnskyddsarbetet och vården utom hemmet. Ungdomarna har starkt fört talan för barnhem och institutionsvård, dels på grund av att myndighetskontrollen fungerar och dels för att kvaliteten av vården är hög. Deras egna erfarenheter har visat att barnhem för vissa barn är det bästa alternativet.

Det viktiga i diskussionen är inte huruvida man tror mer på effekten av familjevård eller barnhemsvård, utan vilken vårdform som hjälper det specifika barnet bäst. Detta måste även beaktas nu då man i Finland utvecklar och alltmer förlitar sig på familjevård.

Om serviceproducenter från den tredje sektorn även i framtiden ska vara med i vårdkedjan gäller det för kommunala tjänstemän och beslutsfattare att förstå att med nuvarande avtal är det svårt för en allmännyttig förening att vara med. Som arbetsgivare bär vi ett stort ansvar för vår yrkeskunniga personal. Kontinuitet och långsiktiga planer är avgörande för verksamheten, men är för tillfället besvärligt. Fastän vi blir godkända som en part vid en kommunal upphandling garanterar detta fortfarande inte ett enda köp.

Det är i dag en stor ekonomisk utmaning att bedriva barnhem, men vi vill även i fortsättningen erbjuda service av högsta kvalitet!
Pia Sundell,
verksamhetsledare
Barnavårdsföreningen
i Finland rf