Isabella Rothberg: Vad vi kan lära av Pinnebergs
Sveriges Radios underbara hörspelsuppsättning av Hans Falladas roman Hur ska det gå för Pinnebergs från 1932 skildrar ett ungt par som försöker hanka sig fram under Weimarrepublikens sista dagar.
I sitt lilla kyffe sitter Johannes och Lämmchen och gör upp månadens budget. Varuhusexpediten Johannes Pinnebergs lön på 200 mark brutto ska räcka till hyra, värme, gas, belysning, kläder, tvätt och mat. Någon slant ska sparas i den blå keramikburken.
Och så måste de tänka på ”palten”, det lilla barn som snart ska födas, som kommer att behöva mat, kläder, en säng och oändligt mycket omsorg.
Sveriges Radios underbara hörspelsuppsättning av Hans Falladas roman Hur ska det gå för Pinnebergs från 1932 skildrar ett ungt par som försöker hanka sig fram under Weimarrepublikens sista dagar.
Det är tidigt 30-tal, börskraschen i New York har slagit hårt mot Tyskland. Arbetslösheten är hög, sex miljoner går utan arbete, inflationen skenar i väg och på gatan drabbar nazister och kommunister samman. Vartåt det barkar vet lyssnaren förstås: efter riksdagsvalet 1932 är NSDAP, med Hitler i spetsen, det största partiet. Snart ska Europa svängas upp och ner. Då är det inte längre bara sammandrabbningar, utan fullskaligt krig.
För vårt unga par går det också illa. På Johannes arbetsplats, varuhuset Mandels, anställs en organisatör – konsult skulle vi i dag kalla honom – som ska räkna ut hur företagen kan spara in på kostnaderna. Expediterna får kvoter, en mängd trenchcoatar och korderojbyxor, som de ska sälja för att hålla sig på ytan.
Så länge Johannes och Lämmchen är unga och friska, så länge han har en lön, går det an. Men så händer det som inte får hända: Johannes får sparken.
I vår tid då det sociala skyddsnätet håller på att monteras ner och nedskärningar i den offentliga sektorn hotar bromsa upp social rörlighet, är frågan om hur det ska gå för Pinnebergs relevant. Läget är förstås långt ifrån så illa som i 30-talets Berlin, men visst borde en varningsklocka ringa.
”Var ska man ta värme och mat för nästa vecka?”, frågar berättarösten i hörspelet.
Vad ska man göra om man inte når upp till säljkvoten, om jobbet ryker?
Om man blir sjuk, om man inte orkar hålla ryggen rak?
Om det blir krig och man måste fly på grund av etnicitet eller politisk åskådning?
Utblottad, klädd i trasiga paltor, en i strömmen av sex miljoner. Så lämnar vi Johannes Pinneberg vid varuhuset Mandels skyltfönster, försjunken i minnet av sitt gamla liv – en tid då det fanns arbete, trygghet, ”hoppet om att komma fram”.
Att livet kan ta oanade vändningar är något vi lär oss av Hans Falladas berättelse om Pinnebergs. Men hur samhället kommer till mötes när det riktigt kniper till, kan vi påverka. Vi kan ännu välja att fånga upp, inte trampa ner.