Käringmossen – en fara för hälsan?

Enkäten gjordes på begäran av fullmäktigemedlem Veera ­Ruoho (Sannf) och 24 andra fullmäktigemedlemmar. I området pågår 35 olika sorters verksamheter, bland annat sophantering, som hela huvudstadsregionen har nytta av. Det har aldrig gjorts en utredning av den sammanlagda effekten av verksamheten och inte heller verksamhetens hälsoeffekter.

I närheten av soptippsområdet bor några personer som insjuknat allvarligt. Dessa är övertygade om att deras sjukdomar uppstått på grund av giftiga utsläpp i området. Bland dem som bor nära Käringmossen finns en oro för den egna hälsan och kravet på en undersökning av hälsoeffekterna har ställts många gånger.

Enkäten gjordes hösten 2015. Staden skickade ut 346 frågeformulär till personer i Esbo och Kyrkslätt. 137 personer svarade.

Bland annat svarade man på frågor om lukten från området och om lukten ger symtom. I formuläret fanns specifika frågor om olika sjukdomssymtom.

Resultatet av undersökningen har behandlats av social- och hälsovårdsnämnden i två omgångar. Första gången bordlades frågan eftersom det fanns oenighet om vad det skulle stå i nämndens utlåtande.

Veera Ruoho efterlyste skarpare formuleringar på flera punkter. När frågan behandlades i nämnden för andra gången i december var oenigheten fortfarande lika stor. Behandlingen slutade med en omröstning där Veera Ruohos ändringförslag förlorade. Det var Samlingspartiet, De gröna och SFP som förkastade Ruohos förslag.

Ruoho ville bland annat ändra på formuleringen att det inte förekommer allvarlig hälsopåverkan i området. Eftersom mellan 7 och 25 procent svarat att de får huvudvärk, mår illa, hostar och känner irritation i näsan och lungorna av lukten, anser Ruoho att det finns tecken på att ­hälsoeffekter förekommer. Dessutom känner hon några personer som insjuknat allvarligt och några som avlidit i förtid av autoimmuna sjukdomar, hjärtbesvär och cancer. Ruoho påpekar att dessa inte kunnat beaktas i enkäten.

Ser man på undersökningsresultatet verkade de flesta som svarat vara rätt friska. Ändå uppger en stor del att de har olika sorters symtom. Vad symtomen beror på är svårt att säga utifrån enkätsvar. Det är osäkert om ens en medicinsk undersökning kan ge svar på frågan men åtminstone 70 personer har frivilligt anmält sig till en sådan.

På en punkt är 90 procent av de som svarat eniga. De anser att närheten till soptippsområdet sänker priset på deras tomter och bostäder. Nästan lika många, 88 procent, anser att luftkvaliteten försämras medan 71 procent anser att jordmånen blir sämre och 66 procent att dricksvattenkvaliteten blir sämre.

Fortfarande väntar man på vattenledning i Kolmpers ­liksom vid Svartbäcksvägen. Hushållen vars brunnar förorenats hämtar sitt vatten från en ­vattenpost.

Att vattenföroreningarna skulle komma från soptippsområdet har ännu ingen erkänt. Ändå finns det mångåriga vattenkvalitetsundersökningar som visar att gifter kommit in i grundvattnet, bland annat arsenik och cyanid. Den övervakande miljömyndigheten vet vad som pågår. Esbo stad har låtit förstå att det är hushållen som förorenar sitt eget vatten när brunnarna innehåller kolibakterier.

När sedan en undersökning av hälsoeffekter äntligen görs vill man inte visa att någon mår dåligt även om det kanske finns tecken som tyder på det. Att enkäten gjorts måste ändå ses som ett framsteg. Att man går vidare med en konkret medicinsk undersökning är också positivt även om det resultatet inte publiceras med hänvisning till integritetsskyddet. Nya fakta kan ändå kasta ljus över obesvarade frågor. Annars har invånarna bara antaganden och hörsägner att gå efter.