Nittio procent är teater

När städer och kommuner och alla möjliga myndigheter hittar ut på nätet är det inte helt lite ”yes we can” över det hela. Mängden pressmeddelanden, rapporter, enkäter och utlåtanden, byggplaner, utkast och förslag, tillstånd, blanketter, föredragningslistor, mötesprotokoll och bilagor är förvirrande. Sökfunktioner utvecklas, informationen görs mera lättillgänglig och tack vare journalister offentliggörs också beslutsunderlag som förvaltningen inte riktigt känner för att ge ut. Öppenheten ökar.

Ändå är stadsfullmäktiges möten i praktiken bästa tillfället för många invånare att få insyn i beslutsfattandet, makten och politiken. Av erfarenhet vet jag att det ändå inte är många kråkor på läktarna eller ens framför teven. Mötena i Helsingfors, Esbo och Vanda sänds direkt på nätet. På läktaren är det kanske 10–20 personer och framför rutan knappt 300. Siffrorna korrelerar med valdeltagandet?

Ska man som stadsbo följa med ett fullmäktigemöte om året är finalen i budgetgrälet ett hett tips. Varför det? Ekonomiplanens ramar är ju spikade i god tid innan fullmäktigedebatten. Efter förberedande förhandlingar som förs bakom lyckta dörrar är utrymmet för ändringar begränsat. Det bekommer inte politikerna. Kraven på tilläggsanslag är många, nästan lika många som antalet förkastade förslag. Kritiken av budgetberedningen och hushållningen i allmänhet är ständiga inslag. Somliga politiker passar på att tala och förkunna för att – som de själva säger – plocka billiga poäng och få synlighet i medierna, andra för att de läst på och verkligen vill anmärka på siffrorna. Miljarder är hur som helst i rullningen.

Begåvade, bestörta och genuint oroliga talare förgyller mötet. Det gör också de som inte alls lyssnat på föregående nisse utan upprepar och dessutom läser rakt av från föredragningslistan.

Vissa inlägg behandlar allt utom ärendet och kan i bästa fall avbrytas snabbt. Alltsammans kan övergå i humor exempelvis när talaren klämmer in mer eller mindre tydliga ”stubbismer”.

Allt det där varierar från år till år och för en garvad åskådare bjöd årets uppsättning av budgetteatern i Helsingforsfullmäktige på få överraskningar. I Esbo var det lite mera show. Politikerna fick veta att byggandet av metrostationen i Hagalund och anläggandet av nya vägar på Kägeludden kostar drygt 40 miljoner mera än beräknat. Enligt Västmetrobolaget är överskridningarna godkända av stadens tjänstemän men tydligen har de glömt att informera merparten av stadsfullmäktige, vilket klart höjde blodtrycket på dem som gick upp i talarstolen. Efter skället godkändes metroräkningen. Bland anslutande skäll kan nämnas ropet på hjälp i parkeringsfrågor. Det bekymrar ledamoten Ulla Palomäki (Saml) att Esbobilisternas rörlighet begränsas så våldsamt av parkeringsövervakningen. Hur kan man dela ut så många parkeringsböter när antalet parkeringsplatser är alldeles för litet, undrar Palomäki. Det är oklart om spörsmålet leder till utredningar.

Det är inte utan orsak som kommunalpolitik och riksdagsdebatter resulterat i riktiga teaterföreställningar. Men bedöm själv. Håll ändå inte andan i väntan på nästa offentliga budgetmöte. Den är om ett år.

Dessutom… Det brådskar med beslut om penningströmmarna från Esbo stadshus till idrottsparken i Hagalund, närmare bestämt ishallen. Näringssektionen och sektionen för konkurrenskraft tar i dag ställning till nya uppgifter. På föredragninslistan finns rapporten inte.