Vi använder cookies på våra sajter för att ge dig en bättre upplevelse.

  • Första sidan
  • Prenumerera
  • Kundservice
  • Annonsera
  • Ta kontakt
  • Min prenumeration
  • Jobba hos oss
  • e.hbl.fi
  • Om Hbl
  • Kortet.fi
  • På TV i dag
  • Nyhetsbrevet
Hem
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
    • Ledare
    • Insändare
    • Kolumner

    Felmeddelande

    User error: Failed to connect to memcache server: localhost:11211 in dmemcache_object() (line 415 of /srv/gamla-sites/docroot/sites/all/modules/memcache/dmemcache.inc).
    Ann-Catrin Östman
    I dag
    Ann-Catrin Östman
    I ett samhälle där platsbundenhet var föreskriven såg de styrande med ovilja på rörlighet av oönskat slag.

    Ann-Catrin Östman: De försvarslösa – ett stycke vardagshistoria

    Publicerad: 03.02.2016 06.00

    Ämnesord

    • fattigdom
    • rörlighet

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    På vårvintern föll häradsrättens dom – Malin måste sälja sitt hus och flytta före midsommar. Under lång tid hade hon försörjt sig genom att sälja öl och mat till resande. Tillsammans med sin man hade Malin fått tillstånd att uppehålla sig på byns marker, men mannen hade lämnat landet och nu ifrågasattes både hennes födokrok och husinnehav.
    I en dombok från tidigt 1700-tal kan vi möta huskvinnan Malin. Benämningen huskvinna – eller husman – användes på olika sätt; det kunde röra sig om inhysingar med sovplats hos bönder, sådana som saknade ”laga försvar” (som varken hade tjänsteplats eller laglig näring) men som fått slå sig ned på ”byssens ägor”.
    Varför ställdes Malin inför rätta? Vid tinget klagade grannen Anders över att hon förstörde hans åker. Dessutom hade huskvinnan köpt den spannmål som hon behövde för ölbryggning av Anders hustru utan att han – husbonden – gett tillåtelse. I domslutet hänvisades till tjänstehjons- och gästgiveristadgor. Lite senare hotades även husmannen Jacob i grannbyn av förvisning på grund av påstådda brott. Men anklagelserna mot den här gamle båtsmannen kunde inte föras i bevis och Jacob fick bo kvar.
    Det är svårt att veta hur Malin hankade sig fram efter detta. I bästa fall fick hon bo på en bastulave i grannskapet, i värsta fall slöt hon sig till de tiggarskaror som drev omkring i hopp om överlevnad. Några år tidigare hade landet drabbats av svår hungersnöd och under sådana perioder tvingades många människor i rörelse. En tid utdelades tiggarpass som gav innehavaren rätt att röra sig utanför den egna församlingen. Samtidigt började fattigdom också ses som nyttig – den sänkte ju arbetskostnaderna.
    I ett samhälle där platsbundenhet var föreskriven såg de styrande med ovilja på rörlighet av oönskat slag, i synnerhet lösdriveri och tiggeri motarbetades men även skärgårdsbor från det som i dag kallas Åboland och andra bönder som seglade till huvudstaden kunde ställas till svars för olovlig handel.
    Också utifrånkommande tiggare kunde mötas med ett visst mått av välvilja; det här utspelade sig på den tiden då kristlig barmhärtighet gjorde det svårt för människorna att blunda för nödställda. Inställningen till de tiggande verkar därtill ha varit mer positiv i de östra delarna av riket, där huvudnäringen – svedjebruket – förutsatte viss rörlighet.

    Under ofärdsår tilltog rädslan för de rörliga. I slutet av 1700-talet blev dessutom skaran av människor som likt Malin och Jacob saknade jord talrikare och då växte elitskiktens och hemmansägarnas rädsla för de undre klasserna, framför allt för de rörliga grupper som inte hölls på sin plats.
    Malin och Jacob levde i den förmoderna – ”förfinska” – tid som nästan helt och hållet förvisats från gymnasiets läroplan. Ännu i dag tenderar läroböcker i historia att ge det största utrymmet åt politisk historia av traditionellt slag, men visst kan vår samtid sättas i relief mot olika slag av förflutenheter.

    Ann-Catrin Östman
    är lektor i historia vid Åbo Akademi.

    Ann-Catrin Östman
    Ta kontakt Flera artiklar av Ann-Catrin Östman

    Bloggar

    Visa fler bloggar

     
    1.2.2016 20.36 1.2.2016
    Ungdomar uppskattar tydlig reklam
    Nyheter
    » Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
    Amanda Mannstrom
    1.2.2016 23.07 1.2.2016
    Frågor och svar om zikaviruset
    Nyheter
    » Om du är gravid ska du inte resa till Latinamerika om du inte måste, säger de finländska hälsomyndigheterna.
    Peter Buchert
    2.2.2016 09.57 2.2.2016
    Som ett lapptäcke i drömmarnas land
    Kultur
    » Lars Huldén hade tänkt sig en forskarbana men blev på köpet älskad författare. På fredag när det är Runebergsdagen, fyller han 90.
    2.2.2016 20.21 2.2.2016
    Så vill svenska regeringen minska tiggeriet
    SVERIGE
    » Skänk inte pengar i muggen utan stöd hellre organisationer i de utsattas ursprungsländer.
    Anna Svartström
    1.2.2016 20.31 1.2.2016
    Genomskinlig journalistik
    Opinion
    » Nyligen slog en kollega larm om en så kallad advertorial som vi publicerat på webben och som en läsare delat via Facebook, varpå den plötsligt såg ut som en redaktionell text.
    Susanna Ilmoni
    1.2.2016 12.48 1.2.2016
    Tommy Pohjola: Skammen går på torg
    Opinion
    premium Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
    Tommy Pohjola
    Hbl - Hufvudstadsbladet
    Hbl.fi

    Hufvudstadsbladet är den största finlandssvenska dagstidningen i Finland och utkommer i Helsingfors.

    Kontakta HBL
    Växel 09 12531
    Prenumerationer 09 1253 500
    pren@hbl.fi

    KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen | Hangonlehti.

    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för tidningen Hufvudstadsbladet: Tommy Westerlund
    Nyhetschef inrikes och världen: Lena Skogberg (tf.)
     

    Nyhetstips & pressmeddelanden
    E-post: nyheter@hbl.fi
    SMS: TIPS "ditt meddelande" till 13513
    MMS (bilder): TIPS till 13513
    Ring nyhetschefen: 09 1253 222
    Ring webbproducenten: 044 78 35 720

    • Första sidan
    • Prenumerera
    • Kundservice
    • Annonsera
    • Ta kontakt
    • Min prenumeration
    • Jobba hos oss
    • e.hbl.fi
    • Om Hbl
    • Kortet.fi
    • På TV i dag
    • Nyhetsbrevet