Heidi Schauman: Pengar och lycka
Även om pengar inte är det viktigaste i livet gör pengar oss lyckligare och dåliga ekonomiska tider sätter sordin på vår lycka.
Enligt många studier är vi finländare lyckliga. Detta trots att vi inte har det bästa klimatet. Trots att ekonomin inte har vuxit på fyra år. Trots att vi inte får så mycket barn som vi skulle önska och trots att våra ledare vill ta förmåner av oss som tidigare politiker så generöst gett oss.
Finländarna är det sjätte lyckligaste folket i världen enligt World Happiness Report 2015. Vi är alltså i snitt lyckligare än människorna i de 152 länder som hamnar bakom oss i jämförelsen. Vi är lyckligare än de storkonsumerande svenskarna. Vi är lyckligare än tyskarna, än amerikanarna, italienarna och spanjorerna. De allra lyckligaste människorna bor enligt denna studie i Schweiz, Island, Danmark, Norge, Kanada och Finland. Allt tyder på att värme inte är den viktigaste faktorn för lycka!
Men finns det en lönenivå som maximerar vår lycka? Det finns det knappast. Flera nobelpristagare har studerat ämnet, till exempel Deaton och Kahneman, som i en mycket omdebatterad artikel kom fram till att vårt dagliga humör upphör att bli bättre då lönen stiger över 75 000 dollar. Även om ett gott humör är viktigt, så är det kanske viktigare hur nöjda vi är med våra liv överlag, och då finns det ingen exakt summa som maximerar välfärden. Mera pengar tenderar att ge mera glädje, men relationen är inte linjär; 10 000 euro till gör en lyckligare om ens inkomster sedan förut var små.
Pengar gör oss alltså lyckligare men det finns många andra faktorer som också spelar in, vilket till exempel återspeglar sig i att lyckan ser ut att vara u-formad under en människas livstid. Vi är som minst lyckliga i medelåldern då pressen är stor, även om vi då tenderar att ha det rätt så välställt ekonomiskt. En studie av bland annat Oswald pekar på att vi är som olyckligast i 40-42-årsåldern, sen går det igen uppåt. Ur finländsk synvinkel ser den här forskningen positiv ut; den negativa ålderstrukturen innebär kanske att vi har en positiv lyckostruktur! Ur min egen synvinkel ser statistiken inte så ljus ut. Jag är 37 år gammal.
Men tillbaka till Finland. Även om vi är lyckliga så har den ekonomiska krisen inte gått obemärkt förbi. Finland hör till de länder vars befolkning blivit kännbart olyckligare från åren 2005-2007 till åren 2012-2014. Men ändå är vi väldigt lyckliga jämfört med andra folk.
Eurobarometern 2015 stöder dessa resultat. 94 procent av finländarna var enligt studien väldigt eller rätt så nöjda med sina liv. Motsvarande siffra för hela EU var 80 procent, för Sverige 96 procent. 2007 var 95 procent av finländarna väldigt eller rätt så nöjda, medan svenskarna var lika nöjda då som nu. Det som dock är anmärkningsvärt är att andelen väldigt nöjda har stigit under de ekonomiska krisåren. Kan det här ha att göra just med åldersstrukturen?
Även om pengar inte är det viktigaste i livet gör pengar oss lyckligare och dåliga ekonomiska tider sätter sordin på vår lycka. Ekonomisk tillväxt kan alltså ses som eftersträvansvärt även ur ett rent lyckoperspektiv.
Heidi Schauman är Aktias chefsekonom