Vi använder cookies på våra sajter för att ge dig en bättre upplevelse.

  • Första sidan
  • Prenumerera
  • Kundservice
  • Annonsera
  • Ta kontakt
  • Min prenumeration
  • Jobba hos oss
  • e.hbl.fi
  • Om Hbl
  • Kortet.fi
  • På TV i dag
  • Nyhetsbrevet
Hem
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
    • Ledare
    • Insändare
    • Kolumner

    Felmeddelande

    User error: Failed to connect to memcache server: localhost:11211 in dmemcache_object() (line 415 of /srv/gamla-sites/docroot/sites/all/modules/memcache/dmemcache.inc).
    Mikael Jern
    I dag
    Mikael Jern
    Att äta insekter är en intressant trend som det diskuteras en del om för tillfället, bland annat i HBL (19.1). Kanske mer oväntat...

    Ät insekter och rädda världen – kanske

    Publicerad: 25.01.2016 06.35

    Ämnesord

    • Globalisering
    • Hälsa
    • Miljö
    • insekter
    • klimat
    • mat

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    Att äta insekter är en intressant trend som det diskuteras en del om för tillfället, bland annat i HBL (19.1). Kanske mer oväntat är att det pratades om insekter som mat då Jord- och skogsbruksministeriet nyligen hade ett seminarium kring sin kommande matpolitiska redogörelse.

    Hos oss är det trendigt, men för uppskattningsvis två miljarder människor på vår planet är det vardag och har länge varit så. Det finns åtminstone två faktorer som gör att det nu talas insekter. Dels handlar det om den växande befolkningen på vår planet och de utmaningar som en ökad matproduktion med begränsade resurser och miljöproblem ger. Sedan handlar det också om hippa trender. På marknaden i västvärlden finns det i dag flera olika proteinstänger med insektmjöl som kan vara ett alternativ efter träningspasset på gymmet.

    Men den vetenskapliga basen för användningen av insekter som mat eller foder är rätt tunn. Eftersom insekter har ätits traditionellt främst bland fattiga i mindre utvecklande länder i Asien och Afrika har det inte funnits intresse för forskning. Ett steg togs 2013 då skogsavdelningen (!) vid FN:s livsmedelsorganisation FAO publicerade en längre rapport om ämnet. Utvecklingen verkar i stället mera ledas av eldsjälar i olika länder.

    Största delen av de insekter som äts i världen har inte aktivt odlats, utan fångas direkt ur naturen. Det ger mat till familjen och möjlighet att sälja fångsten på lokala marknader. I länder som Thailand och Vietnam odlas däremot syrsor med enkla metoder på bakgårdar. Någon storskalig produktion av insekter finns ännu ingenstans i världen. Insekter kräver en varm omgivning för att växa. Det gör det enklast att odla insekter i tropiska länder, eftersom det då inte behövs isolerade och uppvärmda produktionsutrymmen.

    Ett av de hårdaste argumenten för att använda insekter som mat handlar om att de sparar naturresurser, det vill säga att de effektivt omvandlar fodret för sin tillväxt. Enligt FAO:s rapport går det åt två kilo foder för att få fram ett kilo ätbar syrsa. Men samma fodereffektivitet har vi i dag med modern kycklinguppfödning: två kilo foder ger ett kilo kött. Går vi över till modern fiskodling är förhållandet ännu bättre: 1,1 kilo foder ger 1 kilo lax. Näringsmässigt är insekterna goda proteinkällor och innehåller också järn och andra mineraler. De har emellertid inga överlägsna näringsvärden, jämfört med andra animaliska proteinkällor.

    I Thailand används kycklingfoder som mat för de odlade syrsorna och då blir det ju ifrågasatt om insektodlingen är ett sätt att spara på naturresurserna. Insekterna kan däremot bättre utnyttja växtavfall som foder och där ligger en intressant potential, nämligen att utnyttja sidoströmmarna i den nuvarande livsmedelskedjan på ett bättre sätt. I USA gör till exempel det lilla företaget Enviroflight djurfoder av flugor som fötts upp på rester från livsmedelsindustrin. Där har vi kanske framtiden då trendfaktorn mattas av om några år.

    Läs också

    19.1.2016Syrsor gör pannkakan hälsosam19.8.2015Förbjudna insekter på egen risk
    Mikael Jern
    Ta kontakt Flera artiklar av Mikael Jern

    Bloggar

    Visa fler bloggar

     
    1.2.2016 20.36 1.2.2016
    Ungdomar uppskattar tydlig reklam
    Nyheter
    » Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
    Amanda Mannstrom
    1.2.2016 23.07 1.2.2016
    Frågor och svar om zikaviruset
    Nyheter
    » Om du är gravid ska du inte resa till Latinamerika om du inte måste, säger de finländska hälsomyndigheterna.
    Peter Buchert
    2.2.2016 09.57 2.2.2016
    Som ett lapptäcke i drömmarnas land
    Kultur
    » Lars Huldén hade tänkt sig en forskarbana men blev på köpet älskad författare. På fredag när det är Runebergsdagen, fyller han 90.
    2.2.2016 20.21 2.2.2016
    Så vill svenska regeringen minska tiggeriet
    SVERIGE
    » Skänk inte pengar i muggen utan stöd hellre organisationer i de utsattas ursprungsländer.
    Anna Svartström
    1.2.2016 20.31 1.2.2016
    Genomskinlig journalistik
    Opinion
    » Nyligen slog en kollega larm om en så kallad advertorial som vi publicerat på webben och som en läsare delat via Facebook, varpå den plötsligt såg ut som en redaktionell text.
    Susanna Ilmoni
    1.2.2016 12.48 1.2.2016
    Tommy Pohjola: Skammen går på torg
    Opinion
    premium Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
    Tommy Pohjola
    Hbl - Hufvudstadsbladet
    Hbl.fi

    Hufvudstadsbladet är den största finlandssvenska dagstidningen i Finland och utkommer i Helsingfors.

    Kontakta HBL
    Växel 09 12531
    Prenumerationer 09 1253 500
    pren@hbl.fi

    KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen | Hangonlehti.

    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för tidningen Hufvudstadsbladet: Tommy Westerlund
    Nyhetschef inrikes och världen: Lena Skogberg (tf.)
     

    Nyhetstips & pressmeddelanden
    E-post: nyheter@hbl.fi
    SMS: TIPS "ditt meddelande" till 13513
    MMS (bilder): TIPS till 13513
    Ring nyhetschefen: 09 1253 222
    Ring webbproducenten: 044 78 35 720

    • Första sidan
    • Prenumerera
    • Kundservice
    • Annonsera
    • Ta kontakt
    • Min prenumeration
    • Jobba hos oss
    • e.hbl.fi
    • Om Hbl
    • Kortet.fi
    • På TV i dag
    • Nyhetsbrevet