Anna Rotkirch: För många män
Nära Ylläsfjället i Lappland kan man åka skidor till det charmiga kaféet Elämänluukku (Livsluckan). Ursprungligen var stugan till för skogsarbetare. Luckan – som har bevarats – dolde en öppning genom vilken köksan serverade mat. Både födan och kvinnan representerade liv och njutning och det berättas att det fanns en orsak till att hon behövde skyddande väggar.
En skev könsbalans skapar problem, i synnerhet då männen är för många. Finska skogsarbetare, egyptiska eller italienska arbetslösa män, kinesiska män vars systrar aldrig föddes eller överlevde barndomen: det handlar inte om religion utan om demografi. Alltför många män innebär ökad marginalisering, brottslighet och risktagning, var det än förekommer.
Finland har sedan länge en markant könsobalans i kommunerna. Hälften av finländska 20–29-åringar bor i en kommun med manligt överutbud i den åldersgruppen, visar Befolkningsförbundets forskning. Bland 20–24-åringar är medeltalet i kommunerna 1,2, alltså 12 män på 10 kvinnor. Vi har tiotals kommuner med könsfördelningar kring 1,3–1,4 –proportioner som i asiatiska sammanhang gör experterna högst bekymrade.
Skillnaden mellan den kinesiska och finländska situationen är förstås att de 20-åriga finländskorna existerar. De har flyttat till städerna för att studera medan männen blir kvar i de små kommunerna.
Den ökade mängden flyktingar i Norden kan ändra på det här mönstret. Liksom den kända statistikern Hans Rosling påpekade redan i höstas, före trakasserierna i Köln, borde vi beakta flyktingarnas demografi. Av många – i sig högst begripliga och godtagbara – orsaker leder dagens politik till att flyktingarna oftast är män. I synnerhet gäller det de minderåriga. Hur invandringen påverkar könsbalansen i Finland just nu verkar det inte finnas offentlig statistik på, medan Sverige har siffrorna enkelt tillgängliga på nätet. Kring 12 procent av de 16–17-åringar som sökte asyl i Sverige förra året var unga kvinnor. Därmed har könsfördelningen i hela den svenska åldersgruppen stigit till över 1,2 vilket är mycket högt.
Ja, värderingar, jämlikhetsfostran och samhällelig kontroll spelar stor roll för hur frustrerade unga män beter sig. Att ta på en främmande kvinna är i dag otänkbart för de flesta nordeuropéer, vi har lagar mot sexuella trakasserier och de efterföljs. Men man kan räkna med att för många unga män föder oro, på ett eller annat sätt. Det är ingen slump att både det mest invandrarfientliga våldet och invandrarnas egna våldsdåd utförs av just män.
Lösningar finns. För flyktingarnas del borde familjer kunna återförenas så snabbt som möjligt. Man borde kunna ansöka om flyktingstatus utan vådliga resor genom Europa, till exempel via ambassaderna. Kanada har infört könskvoter för flyktingar, vilket är vanskligare, eftersom det ju trampar på männens mänskliga rättigheter. Risken för manligt våld är inte så mycket de berörda och utsatta unga männens fel som en samhällspolitisk utmaning.
Anna Rotkirch
är forskningsprofessor vid Befolkningsförbundet.
Fotnot Befolkningsförbundets interaktiva karta över könsfördelningen och olika familjeindikatorer i kommunerna: http://www.vaestoliitto.fi/tilastot/StatPlanet.html