Sini Liesjärvi: Obekväma sanningar
Det finns forskningsresultat som ifrågasätter vår uppfattning om hur världen är funtad. Nej, jag talar inte om evolutionsteorin eller ens om nya upptäckter inom cancerforskningen. Det behöver inte heller vara fråga om ett medvetet val av en alternativ världsbild såsom till exempel förespråkandet alternativ medicin. Det finns obekväma sanningar, som ifrågasätter vår världsbild och som framför allt väcker kraftiga känslomässiga reaktioner. Det intressanta är det kan vara svårt att förstå varför ett visst resultat slår på försvaret; det behöver inte vara särskilt omtumlande eller kräva stora förändringar i en enskild människas liv.
En typisk obekväm sanning är ifrågasättandet av existensen av sockerfylla. Trots att det finns en hel del undersökningar som ifrågasätter detta fenomen finns det ingen som vid sina sinnens fulla bruk uttalar sig om detta till en övertygad mamma. Gör man det får man som svar en beskrivning av egna erfarenheter, som levereras med vibrerande röst och en anklagande blick. Det räcker inte med att svara att det i alla händelser är bra att undvika att äta för mycket socker, för nu har personens förmåga att fungera som förälder ifrågasatts.
En annan typisk reaktion på en obekväm sanning är förlöjligande. Om man lyfter fram att det kanske inte är så hälsosamt att bränna ved för det lätt släpps ut skadliga mikropartiklar blir man lätt stämplad som hysterisk. Med ett småleende får man som svar att människor i alla tider har bränt ved och man inte skall ge efter för stadsbors fjanterier. Att kalla någon för stadsbo passar bra för att ifrågasätta trovärdigheten på ett flertal av obekväma sanningar, att vargarna är utrotningshotade, att privatbilismen är ekologiskt ohållbar för att ta några exempel.
En tredje typ av reaktion på en obekväm sanning är att helt enkelt förneka att det gäller för ens egen del för man är övertygad om att man själv utgör undantaget. Om en hängiven hundmänniska får höra att det ekologiska fotavtrycket för en hund är enormt, försvarar man sig genom att hävda att ens hund i huvudsak äter matrester. Andra hundägares agerande är problematiskt, inte ens egen och därmed är diskussionen avslutad.
Varför är det så svårt att föra ett neutralt samtal kring obekväma sanningar? Det handlar inte enbart om kunskap. De obekväma sanningarna strider mot våra ideal, våra föreställningar om vad som gör livet tryggt och lyckligt. Bilden av en god förälder, en skön brasa och en kärleksfull hund är associationer som utgör fragment i människors livsåskådning. Vi är ovilliga att bemöta resultat som ifrågasätter upplevelsen av ordning och trygghet.
Så nästa gång du undrar över hur någon kan reagera så häftigt på frågor om kost, fostran eller hälsa: kom ihåg att personen eventuellt försvarar något mer än fakta. Det handlar om värdeladdade föreställningar, som är delar av en övertygelse.
Sini Liesjärvi
är lektor i filosofi, psykologi och livsåskådning.