Heidi Schauman: Det här har ju inget med mig att göra
Regeringens sparpaket berör långt ifrån alla finländare – arbetslivet förändras och de begrepp vi känner till kommer att suddas ut, skriver Heidi Schauman.
Kortare semestrar, mindre semesterpeng, mindre söndagstillägg, sämre villkor för sjukfrånvaro. Hur mycket har vi inte fått höra om det här temat de senaste veckorna? Min första reaktion då regeringen presenterade det ursprungliga paketet var att äntligen gör regeringen något – det var på tiden. Efter en stund när jag funderat igenom helheten, som dessutom levt ganska mycket sen dess, slogs jag av en helt annan tanke – det här har ju inte så värst mycket med mig att göra! Och det är jag inte helt ensam om.
En allt större andel av den arbetsföra befolkningen jobbar på ett sätt som inte faller innanför den traditionella modellen; 8-16 eller 9-17, övertids- och söndagsersättningar. Vissa yrkesgrupper har alltid jobbat annorlunda än massan; forskare, konstnärer, författare, företagsledare, företagare. Men under de senaste åren har denna grupp expanderat kraftigt. Enligt Etlas nya forskningsrön ökar andelen jobb som kräver abstrakt tänkande snabbt, och det är ofta dessa jobb som inte är knutna till vare sig traditionella arbetstider eller platser.
Kreativt och abstrakt tänkande kan i princip ske var som helst och när som helst. Många kan jobba hemifrån eller från ett café. En del tänker bäst i blåbärsskogen, andra när de springer. Vi har bara sett början av denna process om man alls får tro våra bästa framtidsforskare. De flesta som gör den här typens jobb går fortsättningsvis till jobbet som man alltid har gjort, men uppfattningen om vad som är jobb och hur man jobbar håller på att förändras.
I en sådan här verklighet spelar söndagstillägg, övertidsersättning och sjukfrånvaro inte samma roll som i ett 8-16-samhälle. Om man är sjuk är man sjuk, då får man jobba igen det senare. Om den goda idén råkade komma på en söndag, så kom den på en söndag.
Vårt samhälle håller på att genomgå en stor strukturell förändring i hur vi jobbar. Speciellt den högproduktiva delen utvecklas i snabb takt mot större friheter för värdeskaparen, oberoende om hen betalar sin egen ersättning eller någon annan gör det. Visst finns det massor arbeten som även i framtiden kommer att vara bundna till en viss plats eller tid, men det är sannolikt att de etablerade begreppen även där kommer att suddas ut.
Regeringens konkurrenskraftsfrämjande åtgärder kommer att påverka olika branscher och sektorer ojämlikt. Det här kommer vi knappast ifrån i det här stadiet. I den här diskussionen är det dock väldigt viktigt att komma ihåg att väldigt många i vårt samhälle aldrig levt i en verklighet med vare sig övertids- eller söndagsersättningar, för att inte tala om betald sjukfrånvaro. Det finns en orsak till att företagare “aldrig” är sjuka.
För att på lång sikt värna om vår konkurrenskraft krävs dock andra reformer. Ökad löneflexibilitet och löner som på riktigt återspeglar individens värdeskapande är ett transparent redskap att ta till för att värna om vår konkurrenskraft även på längre sikt.
Heidi Schauman
har nyligen utnämnts till Aktias chefsekonom.