Dagen efter – problemen finns kvar
Det som nu behövs i Finland är en viss kreativ förstörelse och breddning av näringslivet.
Då det politiska livet i Finland i dag vaknar till liv igen efter valvakorna finns de ekonomiska utmaningarna ännu kvar som en baksmälla. Oavsett om det blev valskräll eller bitter förlust gäller det nu för de politiska partierna att kavla upp ärmarna, söka samförstånd och skapa en regering som får Finland på rätt köl igen.
Det handlar om två olika saker, vilket kanske inte alltid så tydligt framkommit i de otaliga valdebatterna. Den ena är hållbarhetsgapet och underskottet i den offentliga ekonomin. Där behövs tydliga omprioriteringar i den offentliga sektorn, vårdreformer och annat nytänk.
Som om den biten inte skulle vara svår så har dessutom vi den andra frågan som politikerna måste bita i – konkurrenskraften.
Vi jämför gärna vår situation med vårt västra grannland Sverige. I dagens läge kunde det vara klokt att också se på Danmark och ta en del lärdomar därifrån. Enligt en rapport som tankesmedjan Arbejderbevægelsens Erhvervsråd släppte i mars har produktiviteten i den danska industrin ökat med 30 procent under tidsperioden 2008–2013. I rapporten granskas också Finland och här har i stället produktiviteten försämrats med 21 procent. Skillnaden i industrins produktivitet har alltså ökat med 50 procent under fem år till Danmarks favör. Enligt siffror från det danska ekonomi- och inrikesministeriet har lönekonkurrenskraften i landet stigit med 18,5 procent sedan finanskrisen. Exporten har också en positiv trend.
Så vad har danskarna gjort som vi inte klarar av? Det är inte så att arbetstillfällena inom industrin har hållits kvar. Tvärtom har dansk industri tappat ännu fler arbetstillfällen än den finska industrin. Men till skillnad från Finland har dansk industri lyckats öka värdet på sin produktion, trots att antalet anställda minskat kraftigt. I Finland har folk avskedats, men värdet på industriproduktionen har sjunkit ännu snabbare. Det handlar mycket om strukturen på näringslivet. It-branschen som varit viktig i Finland drabbas hårt av den snabba teknologiska utvecklingen. Nya produkter kommer hela tiden, men priserna går neråt. Pappersindustrin har haft liknande problem med minskad efterfrågan. Den danska industrin har i sin tur lyckats producera prisstarka varor och tjänster som går åt. Trots att antalet anställda inom industrin minskat kraftigt i Danmark har inte arbetslösheten ökat. Tvärtom har den minskat stadigt sedan 2012 och är nu nere i 6,2 procent.
Det som nu behövs i Finland är en viss kreativ förstörelse och breddning av näringslivet. De grenar där produktiviteten inte får fart borde inte ges konstgjord andning, i stället skall grogrund skapas för näringsgrenar med högt förädlingsvärde och exportpotential. Det gäller för såväl arbetstagare som arbetsgivare att kunna tänka mer flexibelt.
Samtidigt måste vi hålla en mycket moderat linje då det gäller löneuppgörelser de kommande åren. Eller som en person jag träffade häromdagen spontant sade ”tänk om vi tror vi har det 20 procent bättre än vad verkligheten är”.
Mikael Jern
är agronom och jordbrukare.