Slut på skräpandet

Under veckan som gick fick vi läsa om en färsk undersökning som visar att vi finländare skräpar ner vårt hav mer än våra grannar kring Östersjön. Det här är ingenting vi kan vara stolta över. Någon vecka tidigare publicerades en annan rapport som visar att ett rent hav skulle skapa hundratusentals jobb de närmaste trettio åren. Det gäller alltså att fortsätta ha ärmarna uppkavlade eftersom vi alla vill ha fler jobb och ett rent hav.

Arbetet för Östersjön har alltid varit en central del av mitt engagemang som beslutsfattare. Under min tid i Europaparlamentet hade jag förmånen att vara vice ordförande i parlamentets Östersjögrupp. Det här arbetet resulterade bland annat i tiotals miljoner euro till arbetet för vårt hav. De senaste årtiondena har folket kring Östersjön faktiskt vaknat upp och insett att det behövs åtgärder för att återställa havet som mår dåligt. Speciell fokus har legat på att minska utsläpp och övergödning. Mitt intryck har varit att arbetet för ett renare hav har förenat oss som rör sig i skärgården och på havet. I ljuset av det är nog nyheten om att vi finländare skräpar ner mer än andra en stor besvikelse. Det behövs tydligen fortsättningsvis en hel del informationsarbete i vårt land. Den vanligaste formen av skräp i vattnet är plast av olika slag. Vem katten kastar plastavfall i sjön?
Priset för skräp i havet är givetvis en sämre och otrivsammare miljö. Priset går dock också att mäta i reda pengar. Konsultföretaget Boston Consulting Groups rapport kommer fram till att man fram till 2030 kunde skapa närmare 900 000 jobb i Östersjöregionen ifall man vidtog beslutsamma åtgärder som under de kommande 15 åren skulle göra vårt hav betydligt renare. Jobben skulle enligt rapporten uppstå inom bland annat cleantech, turismen och fiskenäringen. Med jobben följer också en betydande ekonomisk vinning i miljardklassen för regionen. I rapporten ligger fokus fortsättningsvis på åtgärder för att minska utsläppen av fosfor och kväve. Här har vi gjort mycket men samtidigt vet vi att mycket ännu kan göras här hemma, i de andra EU-länderna kring Östersjön och framför allt i Ryssland.

Krisen i Ukraina har fört med sig många olyckliga realiteter. En av dem är tyvärr det faktum att miljöarbetet i Ryssland, exempelvis investeringen i vattenreningsverket i Kaliningrad, riskerar att skjutas på framtiden. Också andra viktiga vattenreningsprojekt är i farozonen då pengarna tryter i vårt östra grannland. Finland bör för sin del aktivt politiskt verka för att miljösamarbetet med Ryssland fortgår och att planerade miljöinvesteringar blir av trots att det övriga politiska samarbetet onekligen är svårt just nu. För att vara trovärdiga i arbetet för en renare Östersjö bör vi dock se om vårt eget hus först. Låt oss sluta skräpa ner våra stränder.

Carl Haglund
är SFP:s ordförande och försvarsminister.