Sveriges försvar rustar långsamt upp
Sverige, som var ett av Europas mest befästa länder under det kalla krigets dagar, har via snabb nedrustning gått från Nordens högsta försvarskostnader till de allra lägsta med en andel på bara 1,2 procent av BNP. Den senaste tidens dramatik medför nu en omsvängning – en långsam upprustning.
Av ryskt stridsflyg överrumplad påskledig svensk incidentberedskap, förnyad resultatlös ubåtsjakt i Stockholms skärgård och personalbrist i försvaret som gör att dyrbar utrustning är obemannad – detta och en rad andra brister plus Rysslands upprustning har gjort att svenska folket nu blivit mer försvarsvänligt och mer positivt till ett Natomedlemskap.
Den tidigare borgerliga fyrpartiregeringen, och sedan i oktober den rödgröna regeringen, är inställd på att öka försvarsanslagen, vilket dock försvarskritiska Miljöpartiet som minoritet i regeringen har svårt att smälta.
Men upprustningen är marginell i pengar räknat, till de cirka 4,5 miljarderna euro i år läggs 0,1 miljard, därefter höjs nivån med 0,3 miljarder för att sedan hamna på totalt något över fem miljarder euro årligen in på 2020-talet.
Det har redan medfört att svenska försvaret köper 70 i stället för som tidigare planerat 60 nya vassare JAS Gripen från Saab i Linköping. Antalet operativa ubåtar ökar från fyra till fem, först genom renovering av en äldre i malpåse. Fram till 2024 ersätts två av de äldsta av nybyggda ubåtar vid Karlskronavarvet.
Ett kraftigt nedmonterat luftvärn ska byggas upp igen med kanoner från Bofors. Dessutom har diskussionen tagit fart om att återinföra värnplikten, den nye socialdemokratiske försvarsministern Peter Hultqvist anser att frågan bör utredas.
Sverige har i över hundra års tid producerat egna ubåtar, de allra flesta vid Karlskronavarvet i Blekinge. Några begagnade ubåtar har sålts till Singapore.
På 1990-talet levererades sex ubåtar till Australien med svensk teknik, byggda på ett varv i Adelaide. De utrustades med den nygamla Stirlingtekniken med näst intill ljudlös och skakfri drift. Australien förbereder nu en beställning på hela tolv ubåtar där Karlskronavarvet/Saab är med och konkurrerar om att bygga dem i Australien.
En svensk ubåt testades 2006 under ett år i USA och fick högsta betyg av den amerikanska marinledningen. Nu hoppas varvet på framtida beställningar från Norge och Kanada.
Efter Sovjetunionens fall blev svenska regeringar ointresserade av att driva det förlustbringande Karlskronavarvet vidare och det slumpades bort till tyska intressen. När det hamnade hos stålkoncernen Thyssen Krupp försökte denna långsamt strypa det svenska varvet eftersom man ville gynna det egna HDW i Kiel i exportaffärer.
För att undvika nedläggningskostnader för de 900 anställda i Karlskrona och Malmö sålde Thyssen Krupp sitt svenska varv till Saab, som då var koncentrerat på stridsflyg och Bofors-kanoner. Saab har redan ställt i utsikt att nyanställa uppemot 200 personer vid utvecklingsavdelningen i Malmö. Förutom att svenska försvaret nu satsar på ubåtar påskyndas köp utifrån av helikoptrar för ubåtsjakt.
Under 1980- och 1990-talen levererade Saab 201 JAS Gripen (jakt, attack, spaning) till svenska flygvapnet. Efter hand ansåg sig detta bara behöva knappt 100 Gripen. Regeringen, myndigheter och Saab lyckades sälja och hyra ut till Sydafrika, Tjeckien, Ungern och Thailand. En del hamnade i malpåse.
Besvikelsen var dock stor när Finland och Norge valde amerikanskt stridsflyg i stället för det billigare svenska.
När Schweiz regering för ett par år sedan beslutade köpa 22 JAS Gripen med den allra modernaste teknologin lade svenska försvaret in en stödbeställning på 60 egna plan för att sprida utvecklingskostnaderna. Vid en folkomröstning i våras sade dock schweiziska folket nej till köpet.
Men oron var inte särskilt stor hos Saab eftersom den brasilianska militären förordat köp av 36 stridsflyg. Efter tålamodsprövande fördröjningar undertecknade president Dilma Rousseff flygordern när det stod klart att hon blev omvald.
Däremot ser det inte ut att bli förhandlingar med Argentina om att hänga på med en följdorder på 24 flygplan. Landet saknar pengar och dessutom väntas Storbritannien inte gå med att Argentina får köpa det brittiska innehållet i planet, cirka 30 procent, så länge Falkands-konflikten inte är löst.
Saab tycks ha gett upp kampen mot amerikanska F-35 att sälja nytt till Danmark. Kroatien och Bulgarien är dock intresserade (utan pengar). Även Belgien är intresserat. Mer seriösa diskussioner förs med Malaysia, Indonesien och Slovenien
Upprustningen i Sverige går på sparlåga och frågan är hur långt de marginella tillskotten räcker för bättre bemanning och fler egenproducerade vapen in på 2020-talet. Det blir knappast så mycket större försvar än dagens cirka 20 000 tjänstgörande (av vilka cirka 9 000 är officerare), plus ett lika stort hemvärn.
Avsikten är dock knappast att kunna strida längre på svensk botten med det bespottade enveckasförsvaret, som ÖB Sverker Göranson tidigare beskrivit den begränsade förmågan. Pengarna används i stället till starkare skalförsvar – stridsflyg, ubåtar, luftvärn – för att slippa bli angripet.
Försvarskritiska Miljöpartiet har i tvåpartiregeringen inte mycket att säga till om hur landet ska rustas, det har i stort sett bara fått till stånd en utredning om skärpta exportregler till diktaturer. En stor majoritet av Socialdemokraterna och den borgerliga oppositionen är i stort sett eniga.
Att säga ja till Natomedlemskap förordas endast av Folkpartiet liberalerna med cirka 7 procent av rösterna bakom sig. Traditionellt mycket försvarsvänliga Moderaterna, som lett de tidigare åtta årens nedrustning, vill först invänta en positiv folkopinion, Socialdemokraterna säger nej.
En färsk opinionsundersökning visar största stödet för Nato i modern tid, men bara 40 procent av tillfrågade säger ja till medlemskap, 42 procent är emot. 48 procent av männen, men bara 32 procent av kvinnorna, säger ja, en klar majoritet av kvinnorna säger nej.
Samtidigt fortsätter det intima samarbetet med Nato om vapen och militära övningar, i dag helt öppet i motsats till dubbelmoralen under det kalla kriget då nära samarbete förenades med falsk retorik om neutralitetspolitiken.