Lika aktuell som 1864
I dessa tider med de krävande samhällstrender som råder behövs tidningen.
I lördags hade jag äran att hålla festtalet då Hufvudstadsbladet fyllde 150 år. Jubileet gav oss en god anledning att blicka såväl tillbaka i tidningens gedigna historia som framåt och fundera på HBL:s roll i framtiden.
HBL grundades som känt 1864 och är således mer än femtio år äldre än det självständiga Finland. Tidningen har alltså fått genomleva och bevaka många avgörande skeden i vårt lands historia. En gång i tiden var HBL också Finlands största dagstidning och än i dag är tidningen den största på svenskt håll. HBL grundades av August Schauman som på sin tid var en av den liberala rörelsens frontfigurer. Schauman var en sann liberal som avskydde censur och brann för rättvisa.
Vid slutet av 1800-talet växte den nationalistiska rörelsen i Finland fram. Samhällsdebatten präglades av inåtvändhet och trångsynthet men Schauman pläderade för öppenhet och tolerans och det återspeglades tydligt i tidningens innehåll. Tyvärr har världen till den här delen inte blivit en bättre plats och än i dag har HBL ofta axlat samma uppgift att försvara det öppna och toleranta Finland. Det behövs en tidning som lyfter fram mångkulturalism, minoriteter, invandring och internationalism på ett rättvist sätt, som gör det grundliga journalistiska arbetet med en stark öppen och tolerant värdegrund.
En annan central värdegrund och stöttepelare för Hufvudstadsbladet är givetvis det svenska språket i vårt land. August Schauman ansåg att två eller rentav fler språk väl kunde samsas inom ett och samma land. Det är väldigt intressant att han verkligen var en sann kämpe för just tvåspråkighet. Man ska minnas att det var en tid av stark polarisering i språkfrågan då rätt många kunde klassas som antingen fennomaner eller svekomaner.
Att se skogen för träden och förstå styrkan med två starka nationalspråk, då de samtida kollegerna ansåg det vara naivt, måste nog i dag 150 år senare anse vara sällsynt klartänkt. Schauman hade också ett stort intresse för internationalism och nordism, vilket än i dag är en central del av Hufvudstadsbladet. Det här har också bidragit till att HBL fyllt en viktig uppgift som Svenskfinlands skyltfönster mot majoritetsbefolkningen och dessutom är tidningen hela vår nations skyltfönster mot det övriga Norden.
Mediebranschen genomgår för tillfället svåra tider. Samarbetsförhandlingar och uppsägningar avlöser varandra, tidningar går samman och förändras. De mest pessimistiska olyckskorparna har redan förutspått papperstidningens död. Här är jag av annan åsikt. Snuttifiering, förenkling och snabba nyhetsflöden på nätet är säkert tidens melodi men det kan aldrig ersätta behovet av kvalitetsjournalistik, analys, reportage och opinion. I dessa tider med de krävande samhällstrender som råder behövs tidningen. Det räcker inte med Twitter och nyheter på nätet. Hufvudstadsbladets uppdrag är minst lika viktigt och aktuellt i dag som 1864.
Carl Haglund är SFP:s ordförande och försvarsminister.