Ingen kan förstå Norden på engelska
En äkta tvåspråkig skola kan inte bestå av bara finskspråkiga och några udda tvåspråkiga elever.
Vi klarar oss med engelska i Sverige, säger många finskspråkiga för att visa hur onödig skolsvenskan är i dag. Och visst kan man ta sig fram på engelska i hela Norden numera, men det är inget bevis på att de nationella språken skulle ha spelat ut sin roll. Som Magmas studie ”Affärer eller business” visade för några år sedan ger svenskan ett mervärde för finländarna i handeln mellan länderna. Kunskaper i svenska inverkar positivt på karriärutvecklingen och hjälper vid skapandet av djupa relationer människor emellan.
Språket är nyckeln för den som vill tränga ner under ytan. Vi kan inte förstå Norden utan att tala svenska eller skandinaviska. För att kunna följa det politiska maktspelet, hänga med i samhällsdebatten, tolka konsumenternas beteende och läsa tidningarna måste man förstå skandinaviska.
Just därför är tanken på en nordisk skola i huvudstadsregionen helt briljant.
Motioner som vill utreda behovet av en tvåspråkig nordisk skola har nu under vårvintern lämnats in till stadsfullmäktige i både Helsingfors och Esbo. En skola med undervisning på finska och svenska bör höra till det finska skolväsendet för att inte undergräva de svenska skolornas existens. Redan förberedelserna för en nordisk skola understryker vikten av fortsatt nordiskt samarbete – och nyttan av språkkunskaper när målet är att eleverna ska förstå hur människor lever och tänker i Norden.
Diskussionen om tvåspråkiga skolor väcker fortfarande oro på finlandssvenskt håll. Det har insändare och kolumner i HBL och Vasabladet visat de senaste månaderna, inte minst efter att professor emerita Marketta Sundman analyserade tvåspråkiga skolor i en studie för Magma. Och vi på Magma får höra diskreta viskningar i kulisserna om att ”det där ämnet borde ni inte ha berört”.
Men som Helsingin Sanomat uppmuntrande skrev på ledarplats efter lanseringen av studien: Det behövs nya alternativ för att främja en levande tvåspråkighet.
Med hjälp av internationella erfarenheter pekar Sundman på fördelarna, men också på fallgroparna – misstagen som gör att majoritetsspråket blir dominerande i och utanför klassrummet. Det är viktigt att skolan har fasta principer för bruket av respektive språk i interaktionen i klassrummet. Bägge språken och båda språkgruppernas kultur ska vara lika synliga i skolans verksamhet. Detta kräver noggrann planering.
En äkta tvåspråkig skola kan inte bestå av bara finskspråkiga och några udda tvåspråkiga elever, för då tar majoritetsspråket över. En tvåspråkig nordisk skola skulle säkert locka till sig några barn också från hem där båda föräldrarna talar svenska, eftersom de kunde ha nytta av en stärkt finska.
Den nordiska kopplingen skulle ge skolan ett mervärde. I globaliseringens tid är relationerna till de närmaste grannländerna viktiga. I synnerhet till de grannar som vi är jämbördiga med. Grannar som delar vår värdegrund.
Björn Sundell är utredningsansvarig vid tankesmedjan Magma.