Carl Haglund: Cyber har kommit för att stanna
Förra veckan blev det allmänt känt att Utrikesministeriet drabbats av ett större dataintrång.
Förra veckan blev det allmänt känt att Utrikesministeriet drabbats av ett större dataintrång. Samtidigt har underrättelseverksamheten på nätet varit ett hett ämne en längre tid som en följd av bland annat fallet Edward Snowden och påståenden om att amerikanerna skulle ha avlyssnat den tyska förbundskanslern Angela Merkels mobiltelefon. Världen har förändrats.
Dataintrånget på Utrikesministeriet har tagits emot med blandade känslor. En del är uppenbart förvånande medan andra har konstaterat att det här är något man måste räkna med i dagens värld. Den naturliga reaktionen är att fördöma handlingar av det här slaget och efterlysa diplomatiska tag för att lösa problemen med spionage.
Under veckoslutet hette det att Tyskland och USA nu lovat att sluta spionera på varandra. Jag har inte för vana att vara cynisk men jag ställer mig ytterst skeptiskt till löften om att fisket efter intressant och konfidentiell information skulle ta slut. Realiteten är ändå den att spionage har förekommit sedan urminnes tider. Formerna har däremot ändrat form och i dag är cyberspace det mest effektiva sättet att få fram information om andra.
I januari i år antog statsrådet sin första cyberstrategi. Det är frågan om en övergripande strategi för hela vårt samhälle. Målet med strategin är bland annat att Finland under alla omständigheter skall kunna skydda sina vitala funktioner mot cyberhot. Fallet Utrikesministeriet visar på att vi ännu är en bit från de uppställda målsättningarna. Det förfaller också vara klart att det här inte handlar om en unik engångsföreteelse och det står klart att de finländska myndigheterna inte ännu har en tillräckligt välutrustad verktygslåda för att kunna gardera sig mot allvarliga cyberhot.
Under det gångna året sedan cyberstrategin har vi grundligt utvärderat just den här frågan. Det här är ingen enkel frågeställning eftersom man samtidigt måste balansera mellan privatliv och integritetsskydd på nätet. Den amerikanska underrättelsemyndigheten NSA:s filtrering av privatpersoners e-post, Facebook med mera har nämligen gått på tok för långt. I andra vågskålen ligger dock upprätthållandet av samhällets och dess medborgares säkerhet i cybervärlden.
I dagens värld är tyvärr de flesta potentiella offer för cyberhot av något slag. Vi privatpersoner måste anpassa oss till detta samtidigt som även näringslivet och den offentliga sektorn måste beakta det faktum att cyberhoten förmodligen har kommit för att stanna. Jag har personligen drivit hårt på implementeringen av statsrådets cyberstrategi för att säkerställa att vi går från ord till handling. Så här långt fortskrider arbetet väl. Nu skall vi hoppas att fallet Utrikesministeriet fungerar som en väckarklocka för alla som ännu inte kavlat upp ärmarna och funderat på sin cybersäkerhet.
Carl Haglund är SFP:s ordförande och försvarsminister.