Pentti Hakkarainen: Stark exportsektor kan balansera ekonomin
Den ekonomiska situationen i Finland är exceptionellt svår. En av de mest avgörande åtgärderna är att förbättra kostnadseffektiviteten, skriver Pentti Hakkarainen vid Finlands Bank.
Den internationella ekonomiska tillväxten har blivit allt mer omfattande. Trots olikheterna i olika länder verkar positiv ekonomisk utveckling stå på fast mark i euroområdet.
Utsikterna för euroområdet har blivit bättre. Det finns flera olika förklaringar. Den lätta penningpolitiken med låga räntor, försvagningen av eurons externa värde och det låga oljepriset har bidragit till ljusare utsikter. Dessutom finns ett antal länder i euroområdet som redan har vidtagit åtgärder för att balansera de offentliga finanserna, inklusive strukturreformer. När det här arbetet har slutförts kommer detta inte att hindra framtida tillväxt.
I eurosystemet inleddes omfattande obligationsköp för att förhindra en farlig deflationsutveckling i ekonomin. Risken för deflation har minskat högst betydligt. Inflationen är fortfarande låg, vilket tillfälligt påverkas av en nedgång i energipriserna.
Även om världsekonomin och de europeiska utsikterna har förbättrats tycks den finska ekonomin sacka svårt. Vi har haft stora produktionsförluster förorsakade av omstruktureringen av vår industriella produktion. Industrin har förlorat en hel del högproduktiva jobb. Allt detta har lett till en nedgång i produktiviteten, vilket dämpar tillväxtutsikterna ytterligare på medellång sikt. Den ekonomiska tillväxten fortsätter att tyngas av befolkningens åldersstruktur, försämrad kostnadskonkurrenskraft och Rysslands ekonomiska svårigheter.
Finlands bruttonationalprodukt har minskat tre år i rad. Totalproduktionen 2014 var 2,9 procent lägre än 2011. Det finns inte tecken på rimlig ekonomisk tillväxt. Tvärtom fortsätter färska data att peka på försämrad produktionsutveckling. Hushållens förtroende har också fortsatt minska i juli. Den svaga tillväxten har försvagat arbetsmarknadssituationen starkt under året. Arbetslösheten har börjat öka snabbt och stigit till 10 procent.
Hittills har effekterna av lågkonjunkturen och de strukturella förändringarna i ekonomin varit dolda eftersom konsumtionen varit på hög nivå, men samtidigt har exporten varit dämpad och investeringarna rent av rasat. Den ekonomiska situationen är exceptionellt svår.
Ett resultat av denna utveckling har varit försämrad extern balans och fortsatt skuldsättning inom den offentliga sektorn och i hushållen. I denna situation är de ekonomiska alternativen få. Problemen är strukturella och de konjunkturpolitiska möjligheterna är begränsade.
Tillväxt som bygger enbart på konsumtion kan inte fortsätta permanent. Det finns gränser för den offentliga skuldsättningen. Hushållens skuldsättning kan inte vara den motor som stöder den inhemska efterfrågan för evigt. Man måste beakta att hushållens inkomster på längre sikt kommer att försvagas på grund av befolkningens ofördelaktiga åldersstruktur. Hushållen hamnar därför i ett svårt läge i framtiden, i synnerhet om den ekonomiska situationen inte snart förbättras.
Ökad skuldsättning i en situation där pengarna inte används för produktiva ändamål utan för konsumtion leder till höjda priser och kan också leda till snedvridning i kostnadsnivån. Prisökningen i tjänstesektorn är ett tecken på detta. Dessa priser påverkar skuldsättningen och ökar bördan för alla branscher och i synnerhet exportsektorn. I Finland har priserna och tjänstesektorns kostnadsnivå stigit snabbare än i euroområdet i genomsnitt.
Från finansmarknadens synvinkel är riskerna med ökad skuldsättning också betydande. I Finland har hushållens skuldbörda ökat stadigt de senaste åren och har samlats på få axlar. Dessa gäldenärer är sårbara för sin egen ekonomiska utveckling och för förändringar i ränteläget. Även små störningar och osäkerheter på finansmarknaden påverkar hushållens konsumtionsbeteende och därmed realekonomin. Detta gäller fastän det inte skulle uppstå några problem för bankerna.
Trots Finlands svaga ekonomiska utsikter har tillgången på finansiering för staten, kommunerna och företagen fortsatt varit tryggad. I Finland är banksystemet lönsamt och finansiellt sunt, men strukturellt sårbart. Bankerna är beroende av utländsk marknadsfinansiering. Svängningarna i internationella investeringsflöden kan slå igenom i den finländska ekonomin.
Regeringens ekonomiskpolitiska program syftar till att anpassa de offentliga finanserna, förbättra konkurrenskraften och genomföra strukturreformer, och om det genomförs främjar man hållbara förutsättningar för den ekonomiska utvecklingen. Strukturreformerna är omfattande och berör alla i samhället.
För att övervinna de ekonomiska problemen är förbättringen av kostnadskonkurrenskraften en av de mest avgörande åtgärderna. Behovet av att förbättra kostnadseffektiviteten är nu 10 procent eller mer jämfört med enhetsarbetskostnaderna i konkurrentländerna.
Våra ekonomiska problem är stora utan att det skulle finnas några klara tecken på en snabb återhämtning. En bra sak är i alla fall att det mer och mer erkänns hur allvarliga problemen är.
Nu bör vi ställa upp tydliga mål och ta steg framåt. Vad som behövs är ett snabbt genomförande av programmet. Det är klart att utan en tillräckligt stark och konkurrenskraftig exportsektor kan vi inte stabilisera Finlands ekonomi.
Pentti Hakkarainen
är direktionens vice ordförande vid Finlands Bank.