Är slutet nära för dagens arbetsmarknad?
Mer än vart tredje jobb i Finland riskerar att försvinna när robotar, datorer och algoritmer tar över mängder av arbetsuppgifter från oss människor. Men för den med rätt utbildning och färdigheter skapas nya möjligheter.
Arbetsmarknaden är i ständig förändring. Gamla jobb försvinner och nya kommer till. Vem saknar i dag biografpianisten, hisspojken, iskarlen, roddarmadammen eller tunnbindaren, för att bara nämna några av alla de på sin tid viktiga yrken som försvunnit?
I stället har vi vant oss vid att efterfråga tjänster från till exempel apputvecklare, coacher, eventkoordinatörer och yogamassörer. Men bortom denna naturliga förändring av yrkesutbudet ligger en mycket mer dramatisk utvecklingstendens. Såväl internationella forskare som finska och svenska experter är överens om att betydligt fler jobb än under tidigare perioder riskerar att försvinna under de närmaste decennierna.
År 2013 publicerade två Oxfordforskare en mycket uppmärksammad studie som, efter en genomgång av över 700 olika yrkesgrupper i USA, pekade på att nästan hälften av dessa i varierande grad riskerar att bli datoriserade och försvinna inom de närmaste 20 åren. Enligt rapporten är risken (eller möjligheten) för automatisering störst för bland annat fotomodeller, redovisningsassistenter, maskinoperatörer, kassapersonal, butiksförsäljare och kontorssekreterare. I andra ändan av tabellen – med lägst risk för att bortrationaliseras – finns, enligt forskarna, präster, pedagoger, matematiker, civilingenjörer, dataspecialister, poliser och psykologer.
Oxfordstudien har inspirerat experter i såväl Finland som Sverige att göra motsvarande bedömningar för respektive land. Den finska rapporten kommer från Näringslivets forskningsanstalt, Etla. I den konstateras att näringslivsstrukturen ser annorlunda ut i Finland, i jämförelse med USA, vilket innebär att antalet yrken som står inför en möjlig automatisering här i landet är färre – ungefär 35 procent. Det noteras också att det är främst lågavlönade, monotona arbetsuppgifter som utförs av lågutbildad personal som kommer att påverkas mest och då oftare i tillverkningssektorn än i tjänstesektorn.
Den svenska studien, genomförd på uppdrag av Stiftelsen för strategisk forskning, pekar i motsatt riktning. I Sverige har arbetslivets datorisering kommit längre, vilket innebär att över hälften av alla svenska yrken kan komma att påverkas.
Oberoende av hur många yrken som påverkas eller försvinner är det hög tid att börja reflektera över hur morgondagens arbetsliv kommer att fungera och vilka kunskaper och färdigheter som klarar att ta upp kampen mot datorer, robotar och algoritmer.
En första insikt är att merparten av morgondagens arbetsmarknad kommer att bestå av välkända yrken som vid första påseende verkar vara sig lika. Men det finns skillnader. Advokatyrket till exempel går samma öde till mötes som börsmäklaren och blir allt mer automatiserat. Ett annat exempel är att åtta av tio läkare på sikt förväntas vara borta. Vägen dit går över kirurgrobotar som opererar på distans, mönsterigenkännande dataprogram som gör radiologer överflödiga, algoritmbaserade sjukdomsdiagnoser, vars tillförlitlighet ytterst få mänskliga läkare kan matcha, och så vidare. Kvar blir allmänpraktiserande läkare där den direkta patientkontakten är det väsentliga.
En annan yrkeskategori, som går en osäker framtid till mötes, är piloter i en värld där antalet civila drönare fullkomligt exploderar och där förarlösa bilar snart är en vardagsverklighet. Flygplan utan piloter blir då mest en psykologisk fråga – vågar vi flyga förarlöst?
Nästa insikt är att det inte bara är de gamla jobben som stöps om, utan nya behov och möjligheter skapar helt nya arbetsuppgifter och därmed yrken. Brittiska The Telegraph listade för ett tag sedan ett antal av dessa som förväntas bli verklighet inom något decennium. Vad sägs om att bli kroppsdelstillverkare och skapa nya delar till idrottsstjärnor som skadat sig, sårade soldater eller folk som råkat ut för olyckor?
Ett annat nytt yrke inom vårdsektorn kan bli minneskirurgen som hjälper till att bevara och förstärka minnet hos en åldrande befolkning. Ytterligare framtida karriärmöjligheter är måhända avatarhandläggaren, som skapar och sköter hologram av virtuella människor eller klimatkontrollören, vars uppgift är att övervaka och inte minst modifiera vädermönster och då särskilt lokalt eller regionalt.
Oxfordstudien gav inte bara krävande besked om att vi kanske ser slutet på dagens arbetsmarknad. Forskarna listade också ett antal kunskaper och färdigheter där människan inom överskådlig framtid kommer att vara skickligare än robotar och som det finns anledning att fundera på att fördjupa sitt eget kunnande kring. Ett sådant område är fingerfärdighet. Allt som har med koordinerade rörelser och kombinationsuppgifter, som involverar båda händerna i komplicerade rörelsemönster.
Ett annat område är originalitet och kreativitet och förmågan att skapa något nytt och unikt och inte bara efterapningar av det redan existerande. Ett tredje område är förhandlings- och övertalningsförmåga, det vill säga att kunna samla andra människor och få dem att kompromissa, eller att övertyga dem om något de från början inte tyckte. Slutligen har människan en unik social förmåga som inbegriper att förstå och agera på andra människors behov och önskemål. Hit hör även omtanke om andra, samt empati.
Även om arbetsmarknaden kommer att fyllas på med nya, såväl förväntade som oväntade yrken, finns det ingen garanti att dessa jobb matchar det bortfall som skapas när digitaliseringen och robotiseringen får fullt genomslag om något eller några decennier. Därför kommer det förr eller senare bli en debatt om arbetets mening och organisering. En möjlighet, som hittills främst stötts av Vänsterförbundet och De gröna är basinkomst, det vill säga en grundlön till alla medborgare i arbetsför ålder, men utan krav på att man ska arbeta. Ett annat, mer marknadsinriktat alternativ, är att ett antal i dag obetalda aktiviteter gradvis övergår till att bli lönearbete, på samma sätt som barnpassning och äldreomsorg under mitten av 1900-talet.
Med andra ord – arbetsmarknaden går en spännande tid till mötes!
Bengt Wahlström
är civilekonom, omvärldsanalytiker
och författare med framtidsfrågor som specialitet.