Vem bestämmer över havets natur?
Just nu fattas viktiga beslut om hur fiske i marina reservat ska regleras. Frågan är huruvida Europas miljödirektörer kommer att ha lika stort inflytande som Europas fiskeridirektörer.
Europas hav är under stor press på grund av mänsklig påverkan som föroreningar och överfiske. Överfiske har lett till en nedgång av många kommersiella fiskarter, och mänsklig påverkan såsom bottentrålning, sandutvinning, övergödning och kustexploatering skadar marina livsmiljöer.
Att inrätta marina reservat är ett effektivt sätt att skydda värdefulla marina arter och livsmiljöer om det görs på rätt sätt. Inom EU används framför allt Natura 2000 för att säkerställa att marina miljöer skyddas. Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden på hav och land som inrättats för att skydda viktiga arter och livsmiljöer enligt EU:s habitat- och fågeldirektiv.
Tyvärr finns det i nuläget väldigt få marina reservat där fiske är reglerat, trots att yrkesfiske kategoriseras som ett av de största hoten mot de arter och livsmiljöer som skyddas av marina reservat. Ofta är marina reservat därför bara ett skydd på pappret, men inte i verkligheten.
Just nu pågår diskussioner mellan tjänstemän från de olika nationella ministerierna ansvariga för fiske från länderna kring Nordsjön och Östersjön om hur man ska reglera fiske i marina Natura 2000-områden. Diskussionerna pågår främst inom Scheveningen och Baltfish vilka är två regionala diskussionsforum om fiskeriförvaltning i Östersjön och Nordsjön. Danmark är det land som leder processen i båda grupperna. Resultatet av förhandlingarna kommer troligen att ha stor påverkan på hur denna fråga hanteras i resten av EU, då norra Europa är föregångsregion när det gäller regionaliserad förvaltning av fiskefrågor.
Det är mycket välkomnat att man äntligen börjar arbeta för att reglera fiske i marina reservat på myndighetsnivå efter åratal av tjat från miljörörelsen. Vi är dock oroliga över det faktum att dessa diskussioner främst pågår bakom lykta dörrar, med dålig insyn från allmänheten, och till stor del utan de tjänstemän som är ansvariga för skydd av den marina miljön. Vi är oroade att tjänstemännen ansvariga för fiskeriförvaltning saknar den kompetens som krävs för att säkerställa fullgott skydd av marina arter och livsmiljöer, då de inte är ytterst ansvariga för att genomföra EU:s miljölagstiftning.
Oceana deltar som observatör inom Baltfish och har även försökt följa debatten inom Scheveningen genom kontinuerlig kontakt med tjänstemän från några av de länder som deltar i gruppen.
För oss har det varit mycket svårt att ta del av de förslag som Danmark tagit fram, där processen för att utarbeta reglering av fiske i Natura 2000-områden beskrivs. Vi har i stället fått vända oss till andra länder än Danmark för att ta del av informationen, trots att det är danskarna som driver frågan.
I de utkast till förslag som vi tagit del av föreslås att en expertgrupp bestående av Nordsjöns och Östersjöns fiskeridirektörer för EU-kommissionen ska ta fram och presentera förslag på åtgärder för att reglera fiske i marina skyddade områden som delas av flera EU-länder. I förslaget ska det vara upp till de inblandade nationerna i fråga att säkerställa att rätt kompetens konsulteras för att ta fram de åtgärder som behövs för att tillgodose fullgott skydd.
I Sverige har Oceana genom kontinuerlig kontakt med Miljödepartementet och Landsbygdsdepartementet förstått att dialogen mellan de två departementen är god. I både Sverige och Danmark har vi blivit väl konsulterade i frågan om aktuella Natura 2000-områden där man föreslår fiskeregleringar.
Däremot har vi genom kontakt med tjänstemän och ideella organisationer i andra EU-medlemsländer förstått att dialogen mellan dessa ministerier inte alls är så god som den vi har i Sverige. Därför anser vi att det är farligt att inte formellt involvera representanter från myndigheterna ansvariga för miljön i denna process då det riskerar att näringsverksamhet prioriteras framför skydd av den marina miljön.
Detta är ett argument som vi framfört vid flertalet tillfällen, vilket vi fått stöd av från ett fåtal EU-länder, däribland Sverige. Vi hoppas att också Finland stödjer denna linje under pågående förhandlingar.
Vi anser att tillräckliga och genomförbara förvaltningsåtgärder endast kan fås till stånd genom ett samarbete mellan ansvariga ministerier och myndigheter för både naturskydd och fiske. Vidare måste detta ske med god insyn av intresseorganisationer som berörs av bestämmelserna, såväl miljöorganisationer som yrkesfiskets företrädare.
Fiske och naturskydd har traditionellt sett förvaltats under olika ministerier, av olika myndigheter och under olika lagstiftning. Fiske sorteras på EU-nivå under den gemensamma fiskeripolitiken medan naturskydd sorteras under EU:s habitat- och fågeldirektiv, och under det nyligen inrättade marina direktivet och regionala konventioner såsom Ospar och Helcom.
Lyckligtvis finns nu referenser till miljölagstiftning inom EU:s gemensamma fiskeripolitik. På nationell nivå har vi i Sverige sedan några år tillbaka en myndighet som ansvarar både för fiske och den marina miljön.
På EU-nivå har man nyligen bestämt att miljö- och fiskefrågor ska behandlas av samma kommissionär, Karmenu Vella som snart kommer att tillsättas. I ett bästa scenario leder detta till en ökad integrering av miljöfrågor i fiskeriförvaltningen. Men risken är dock väldigt stor att miljöfrågor i stället ytterligare kommer att få ge vika för frågor som rör exploatering och ekonomisk tillväxt, särskilt om man ser till de frågor som verkar ligga Vella närmst om hjärtat.
EU:s nyligen reformerade fiskeripolitik beskriver procedurer för att ta fram förslag till reglering av yrkesfiske för att säkerställa att EU:s miljölagstiftning uppnås. Det är vår förhoppning att detta kommer att ske genom en god dialog mellan de ansvariga för både fiske och miljö inom och emellan EU:s olika medlemsländer.
Denna vecka träffas de ansvariga tjänstemännen för att diskutera frågan i Scheveningengruppen. Vi hoppas att Finland sällar sig till de parter som agerar för ett gott samarbete mellan ansvariga för fiske och naturskydd, och förespråkar ett bättre samarbete med de regionala arbetsgrupper som diskuterar frågan under konventionerna för att skydda Östersjöns och Nordsjöns marina miljö nämligen Helcom och Ospar.
Hanna Paulomäki
är chef för Oceanas Östersjökontor
Magnus Eckeskog
är sakkunnig i havsmiljöfrågor vid Oceana