Så ska färre tigga i Sverige
Skänk inte pengar i muggen utan stöd hellre organisationer i de utsattas ursprungsländer. Det anser Martin Valfridsson, samordnare som nu föreslår flera åtgärder som ska locka färre att tigga i Sverige. Ett tiggeriförbud vill han ändå inte ha.
Stockholm
De är ungefär 4700 i Sverige, utsatta EU-medborgare från Rumänien och Bulgarien. De flesta är romer och många av dem försöker försörja sig och sin familj genom att tigga. Sjuttio till hundra av dem är barn.
Ökningen har varit betydande sedan 2012 då de i större utsträckningen började komma till landet. I ett år har den svenska regeringens samordnare Martin Valfridsson kartlagt situationen och presenterade sina slutsatser på måndagen.
Det är framför allt kommuner som har efterlyst riktlinjer för hur EU-migranterna ska hanteras. Den fria rörligheten gör att människor får ta sig till andra EU-länder och vistas i dem i tre månader. Men om man inte har ett jobb eller goda möjligheter att få ett så omfattas man inte av sociala förmåner.
– Kommuner får inte erbjuda full välfärd, som Valfridsson formulerar det.
Det betyder många sover på gatan eller i bilar. Olovliga boplatser har uppstått på flera håll – i stadsdelen Sorgenfri i Malmö avhystes i höstas ett läger från en stor ödetomt.
Kommunernas kutym när det gäller barnens skolgång har också varierat, liksom vilken sjukvård migranterna kan få.
Målet är, enligt barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér som tog emot utredningen, att tiggeriet och människors utsatthet ska upphöra.
Samordnaren Valfridsson säger att det är två faktorer som påverkar antalet som kommer: hur det svenska folket skänker pengar och hur polisen agerar.
Han rekommenderar inte att man skänker pengar direkt i muggen till den som tigger.
– Jag tror inte att det långsiktigt är det som hjälper individer ur djup fattigdom. Jag tror verkligen att pengarna gör bättre nytta hos organisationer i ursprungsländerna, säger han.
Han ger som exempel en kvinna han nyss mött. Efter två år i Sverige åkte hon till Rumänien för att föda sitt första barn vid årsskiftet. I mitten av januari var hon tillbaka till Sverige och barnet blev hemma. Enligt Martin Valfridsson beror det på att kvinnan tjänar så mycket pengar där hon sitter att det lönar sig.
Barnens situation har enligt Valfridsson varit den svåraste frågan att hantera eftersom de är mest utsatta. I ungefär tio kommuner finns barn och han menar vad de erbjudit också har påverkat hur många som tar sina barn med sig: får de gå i skola, kan de få sova på härbärgen?
– Jag tycker inte att Sverige generellt ska erbjuda skolgång, säger Valfridsson.
I stället tycker han att de ska gå i skola i sina hemländer. Undantaget kan vara om det handlar om barn som bott i Sverige väldigt länge.
En del kommuner har låtit EU-migranterna bosätta sig på till exempel campingplatser eller anvisat dem särskilda tomter. Det här är ändå inget som Valfridsson rekommenderar.
– Det uppstår nya svårigheter. Samhället bidrar till att återupprätta samhällen som vi så frenetiskt arbetat med att få bort.
Gällande illegala boplatser tycker han att "svensk polis måste ta ett steg framåt" och avhysa oftare. Han talar till exempel om avsaknad av toaletter som gör att folk tvingas uträtta sina behov på marken.
Byråkratin kring avhysningarna är omfattande, men där menar Valfridsson att det inte behöver vara så krångligt. Redan i dag ger polislagen enligt honom möjlighet att stänga lägren.
Det är rätt strama åtgärder som Martin Valfridsson föreslår och han medger att situationen i ursprungsländerna är hård.
– Det är en diskriminerad grupp och många är utsatta. Men det är långsiktiga lösningar vi är ute efter.
Han talar för att organisationer och myndigheter ska samarbeta bilateralt med Rumänien och Bulgarien. Sverige har ett avtal med Rumänien och i slutet av veckan tecknar regeringen ett med Bulgarien.
I Sverige har invandringskritiska Sverigedemokraterna velat ha ett tiggeriförbud och från borgerliga Moderaternas håll har möjlighet till lokala förbud föreslagits. Det tror Martin Valfridsson däremot inte på.
– Att ge eller be om hjälp är för mig väldigt svårt att använda straffrätt på på det sättet.
Slutrapporten har redan fått kritik. Människorättjuristen Robert Hårdh på organisationen Civil Right Defendes säger till nyhetsbyrån TT att människorättsperspektivet saknas och att det är fel att inte erbjuda barnen skolgång.
Thomas Hammarberg som är ordförande för svenska kommissionen mot antiziganism säger till TT att det inte är fel att också ge pengar direkt till dem som tigger och betonar att kommunerna måste kunna erbjuda alternativ när boplatser avhyses.
I Finland uppskattas det finnas 200–300 östeuropeiska romer.