Endast var fjärde våldtäkt anmäls

Gårdagens HBL-artikel om här boende utländska mäns höga våldtäktsfrekvens har väckt både bestörtning, förundran och kritik. En del läsare har frågat sig om förklaringen kan vara att offren är mer benägna att anmäla utländska förövare än landsmän. Några pålitliga undersökningar om detta finns inte.

Men enligt Polisbarometern från 2014 visar en enkätundersökning att bara vart fjärde fall anmäls. Som jämförelse anmäls 55 procent av egendomsbrotten.

Den främsta orsaken till att låta bli att anmäla är att nästan hälften av de som svarat anser att brotten är av "privat karaktär". Det kan indikera att de skett inom familjen.

Om Polisbarometerns resultat stämmer skulle det ske cirka 4 000 våldtäkter i Finland per år. Polisen får i genomsnitt in cirka 1 000 anmälningar. Det finns dock andra undersökningar som nämner siffran 10 000.

Mycket eller lite?

De asylsökandes sexbrott har varit starkt i fokus den senaste tiden. Enligt den statistik HBL redovisade från landets polisdistrikt hade det under fjolårets fyra sista månader anmälts elva våldtäkter där en asylsökande misstänks.

Elva våldtäkter är elva våldtäkter för mycket, men i jämförelse med totalantalet är det en försvinnande liten siffra.

Perspektivet förändras om man ser på våldtäkter "per capita", det vill säga ställer dem i relation till gärningsmännens referensgrupp: etnisk tillhörighet, antal och ålder. I HBL:s artikel i går var slutsatsen att utländska män i åldersgruppen 21–40 begår fem gånger fler våldtäkter, i förhållande till sitt antal, än motsvarande finländska män.

De asylsökande igen begick cirka två gånger fler våldtäkter än de finländska männen, enligt samma beräkningsgrund.

Rättspolitiska institutet genomförde 2014 en bred utredning av invandrarnas kriminalitet i förhållande till majoritetsbefolkningens. Resultaten var nästan identiska med motsvarande utredningar i Norge och Sverige. När man korrigerade resultaten med beaktande av centrala demografiska och sociala bakgrundsfaktorer såsom inkomst och ålder minskade skillnaderna mellan invandrarna/utlänningarna och majoritetsbefolkningen i brottsstatistiken, men den förblev fortfarande markant.

Det visade sig att första generationens invandrare misstänktes för 28 procent av våldtäkterna som begicks åren 2010–2011. Invandrarnas brottsnivå visavi våldtäkterna var åttafaldig jämfört med majoritetsbefolkningens, när den ställdes i relation till populationen.

När siffrorna spjälkades upp på etniska grupper blev resultatet att män födda i Afrika och Mellanöstern uppvisade en sjuttonfaldig våldtäktsfrekvens jämfört med majoritetsbefolkningens motsvarande grupp. Även om man beaktade alla demografiska faktorer var frekvensen fortfarande tolv gånger högre.

Finlandssvenskarna togs med som en grupp och dess våldtäktsfrekvens visade sig vara den överlägset lägsta.

Den uppgick till drygt hälften av majoritetsbefolkningens.

Varannan kvinna utsätts för våld

EU:s breda brottsofferutredning som gjordes av Byrån för fundamentala mänskliga rättigheter år 2014 visar att 47 procent av alla finländska kvinnor över 15 år har råkat ut för våld/sexuellt våld. Bara Danmark uppvisade högre siffror, 52 procent, medan Sveriges procentsiffra var 46. I såväl Sverige som Finland hade två av tre övergrepp begåtts av kvinnans nuvarande eller tidigare partner.

Skillnaderna mellan kvinnors rapporterade erfarenheter var stora. Exempelvis i Polen ansåg bara 19 procent av kvinnorna att de utsatts för våld eller sexuellt våld.