Nej tack till patruller
I Vääksy i Asikkala har en grupp män tagit på sig rollen som medborgargarde och kallar sig Asikkalan Turva. Helt i onödan anser den lokala polisen, som anser att Vääksy är hur lugnt som helst. Om de asylsökande är inblandade i bråk så är det oftast av intern karaktär.
Polisstationen i Tavastland ansvarar för ordningen i tjugo kommuner, bland dem Vääksy i Asikkala, som gjort sig känt för sitt medborgargarde Asikkalan Turva. Gatupatrullens ledare har i offentligheten förnekat att den skulle bestå av några politiska extremister eller vara riktad mot de boende i ortens nyöppnade flyktingförläggning. När HBL bekantar sig med patrullens och mannens hemsidor ser verkligheten annorlunda ut. I de sociala medierna uppträder medlemmarna i tongångar som är tydligt invandrarfientliga.
Enligt kommissarie Martti Hirvonen på polishögkvarteret i Lahtis klarar polisen väl av att själv sköta ordningen i det närbelägna Vääksy.
– Det är polisens uppgift. Det finns inget behov av några gatupatruller, speciellt inte sådana som består av extrema element, säger Hirvonen.
– Situationen i Vääksy är på intet sätt speciell och polisen ser inget behov av att lägga in några extra resurser här.
Fara för sig själva
Brottsstatistiken för de asylsökande i Tavastland visar att de nyinflyttade misstänks för 62 brott. Förövarna är givetvis färre eftersom det är sannolikt en och samma person har begått flera brott.
I 53 fall är en asylsökande målsägande, det vill säga offer för brott. Oftast är det en annan flykting som utsatt en kollega för brott. Det gäller till exempel den vanligaste brottsmisstanken, misshandel. Nästan hälften av brotten är misshandelsbrott.
– I nästan alla fall är det asylsökande som har slagits med varandra. I något undantagsfall gäller det ett bråk mellan en flykting och någon ur majoritetsbefolkningen, säger kommissarie Hirvonen.
Sexualbrotten är den andra stora kategorin. I tre fall misstänks en flykting i Tavastland för försök till våldtäkt, i tre fall för sexuella trakasserier och i ett fall för försök till att köpa sex av minderårig.
– I de sexualrelaterade fall som anmälts kommer offren från majoritetsbefolkningen. Om flyktingkvinnor utsatts för liknande brott vet vi inte, några anmälningar har vi inte tagit emot, säger Hirvonen, som inte utesluter att sådana brott förekommit.
Den tredje största brottskategorin utgörs av snatterier.
De brott gentemot flyktingarna som representanter för majoritetsbefolkningen anklagas för består ofta av grovt sabotage och hemfridsbrott, som följt på bensinbombsattacker, mordbränder och stenkastning.
I polisdistriktet befinner sig för närvarande drygt tvåtusen asylsökande.
Situationen är nästan identisk på polisstationen i Sydvästra Finland. Den vakar över kommuner som: Åbo, Pargas, Kimitoön, Salo, Loimaa, Nystad, Raumo, Björneborg, Kumo och Kankaanpää. I Satakunta och Egentliga Finland väntar drygt tvåtusen asylsökande på ett beslut vid flyktingförläggningarna. De asylsökande har sedan i september i fjol misstänkts för 64 olika brott. De grövsta brotten som de nyanlända misstänks för är två våldtäkter. I tjugofyra fall anklagas de asylsökande för misshandel eller lindrig misshandel, i tio fall för snatteri och i fyra fall för stöld.
Misstankarna om sexualbrott, som av naturliga skäl upprört omgivningen mest, består av två fall av grovt sexuellt utnyttjande av barn, ett försök att locka barn till sexuell handling, två våldtäkter och två fall av brott mot sexualmoralen.
Under samma tidsrymd har de asylsökande råkat ut för 44 olika misstänkta brott. Det grövsta gäller ett försök till våldtäkt. Det framgår inte om den misstänkta förövaren kommer från majoritetsbefolkningen eller inte.
Två tredjedelar av fallen gäller misshandel, lindrig misshandel eller olaga hot då de misstänkta gärningsmännen i många fall är en annan asylsökande.
"Ta er i akt!"
På den stora förläggningen Aavaranta i Kyrkslätt, med fyrahundra asylsökande, har chefen Eva Storgårds tagit tjuren vid hornen.
– Jag har talat med våra asylsökande om den debatt som pågår i samhället, att så här skriver tidningarna och så här talar man om er på gatan. Jag vill berätta för dem varför folk eventuellt reagerar negativt på dem när de åker in till Kyrkslätt.
– De måste förstå hur samhällsdebatten går. Jag har rent ut sagt åt dem att de måste vara på sin vakt nu.
Enligt Storgårds har förläggningen inte upplevt några större spänningar mellan kommuninvånarna och de nyanlända, trots att frustrationsnivån är hög bland de inkvarterade.
– Det har hänt att de asylsökande har tagit sig friheter som de inte har, exempelvis lånat en båt vid stranden, och det har naturligtvis grannarna reagerat mot. Men några protester eller attacker mot förläggningen har inte förekommit. Samarbetet med polisen fungerar och polispatrullerna kan komma hit på eget initiativ för att kolla att allt är ok.
Ouppklarade mordbränder
Flyktingarna råkar också ut för grova brott. Tio förläggningar har stuckits i brand sedan i höstas. Bara två av de regelrätta mordbränderna där risken för personskador varit överhängande har klarats upp. I Kouvola dömdes exempelvis en 50-årig ortsbo till ett års ovillkorligt fängelse för att ha kastat en bensinbomb mot förläggningen i Keltakangas.