"Klokt ta med Sannfinländarna i regeringen"
Samlingspartiets ordförande, finansminister Alexander Stubb tror inte på några motkandidater i ordförandevalet i sommar. Stubb uppskattar att flyktingsituationen på lång sikt betyder ett uppsving för Finlands ekonomi och tycker att det var ett klokt beslut att inte marginalisera Sannfinländarna utan ta med dem i regeringen.
Samlingspartiets ordförande, finansminister Alexander Stubb tar emot HBL i sitt arbetsrum i Statsrådsborgen med ståtlig utsikt mot Helsingfors universitet som ett par timmar senare ska komma att avisera personalnedskärningar på 1 000 personer som en följd av regeringens sparåtgärder. Dagen innan har Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken hårt gått åt regeringens ekonomiska politik och kritiserat den på flera punkter.
Vem är det som räknar fel, regeringen eller rådet som utvärderar er?
– Vi är ense om den stora bilden att vår ekonomiska situation är svår och om de strukturella och finansiella åtgärderna. Rådet var skeptiskt till att vi inte vill höja skattesatsen. Men här är jag av annan åsikt och vidhåller att vår skattenivå är för hög. Rådet har inte som uppgift att slicka regeringens ekonomiska politik. Då skulle det inte vara trovärdigt.
Centern gläds över sin landskapsreform medan företrädare för stora städer i södra Finland är missnöjda och säger att reformen görs på huvudstadsregionens bekostnad. I de pågående universitetsnedskärningarna drabbas Helsingfors universitet hårdast. Har landsbygden dragit det längsta strået i den här regeringen?
– Jag kan förstå känslan men världen är inte så svartvit. Storstäderna borde ha lite mer självförtroende än så i ett läge där de stora trenderna i världen är urbanisering och internationalisering.
Stubb antyder att hans parti skulle ha motarbetat att det blev så stora nedskärningar på just utbildningssektorn.
– För oss i Samlingspartiet är bildningssektorn lika viktig som jordbruket är för Centerpartiet. Om jag personligen skulle få välja skulle jag göra saker och ting på ett annat sätt. Jag skulle satsa mer på utbildning, innovationer och forskning och kapa av någon annanstans. Men i Finland har vi koalitionsregeringar och då måste vi göra vissa kompromisser.
Du har låtit förstå att det kan bli mer nedskärningar senare i vår. Vilka åtgärder kan bli aktuella?
– Eftersom vi anser att skuldsättningsspiralen måste brytas kan vi bli tvungna att omvärdera vår ekonomiska politik om vi inte når de målsättningar som vi har ställt upp. I så fall kan det bli aktuellt med nedskärningar, säger Stubb och upprepar löftet om sänkningar av inkomstskatten ifall det blir en arbetsmarknadsuppgörelse som sänker kostnaderna för arbetskraft. Vilka de alternativa nedskärningarna som finns på ritbordet är han förtegen om.
Flyktingsituationen medför ökad invandring till Finland. Vad får det för följder för samhällsekonomin?
– I det långa loppet kommer vi att se ett plustecken. IMF konstaterar att bruttonationalprodukten ökar även om hela Europa skulle sköta flyktingsituationen dåligt. För Finland är invandringen en god sak förutsatt att vi gör de rätta åtgärderna. Vi får in ung arbetskraft som på sikt gynnar Finlands ekonomi.
Alexander Stubb räknar upp ljuspunkter som stödjer tillväxten för stunden: stabilitet i mekanismerna bakom euron och EU:s bankunion, bättre ekonomiska utsikter för Grekland, ett lågt oljepris, låga räntor och eurons låga kurs i förhållande till dollarn. Men det finns också orosmoln: Storbritanniens kommande folkomröstning om landet ska fortsätta vara EU-medlem, flyktingkrisen och osäkerheten kring om det blir ett frihandelsavtal mellan EU och USA.
– Det skulle vara en katastrof för EU både på kort och lång sikt om Storbritannien går ur EU, säger Stubb som förespråkar ökad integration i EU framöver, inte tvärtom vilket många andra förutspår i dag.
Stubb fortsätter och säger att gemensamma problem kräver gemensamma lösningar och han uppskattar att EU:s inrikesministrar i år kommer att träffas lika ofta för att råda bot på flyktingkrisen som finansministrarna i fjol träffades på grund av Grekland och euron.
Hur påverkas samarbetet i regeringen i de här frågorna i och med att euroskeptiska Sannfinländarna sitter med?
– Det inte varit några större problem. För att vara helt ärlig hade Sannfinländarna tidigare en linje i eurofrågan som var mycket skeptisk, till exempel när det gällde det tredje stödpaketet till Grekland och i invandringsärenden. Men vi löste Greklandsfrågan och detsamma kan sägas om hur vi har hanterat flyktingsituationen även om antalet asylsökande i fjol tiofaldigades.
Stubbs bedömning är att Finlands EU-linje har varit konventionell och legat nära mittfåran trots att Sannfinländarna sitter med i regeringen.
– Här borde man ge Sannfinländarna poäng. Med populistiska rörelser ställs man inför frågan om man ska ge dem ansvar eller förpassa dem i marginalen? Jag tycker att Sannfinländarna har tagit ansvar.
Finland har en lång landgräns mot Ryssland. Ser du att Finland kan bli nästa Grekland om den stora folkvandringen från Mellanöstern söker nya vägar till Europa via Ryssland?
– Nej, det tror jag inte. Men det är självklart att vi måste hantera krisen försiktigt och diskutera frågan bilateralt med Ryssland. Med en 1 300 kilometer lång gräns mot Ryssland måste man leva med de realiteter som det medför.
Har ryska säkerhetstjänsten FSB testat Finland genom att styra asylsökande till vissa gränsstationer?
– Bra fråga. Alla testar Finland hela tiden, men vi klarar oss nog.
Alexander Stubb har meddelat att han ställer upp för återval som Samlingspartiets ordförande vid partikongressen i sommar och han tror inte på några motkandidater.
– Jag har suttit på ordförandeposten en rätt så kort tid, i ett och ett halvt år. Mot alla förväntningar klarade vi oss hyfsat i riksdagsvalet och i regeringsförhandlingarna och jag blev finansminister mot alla förväntningar. Dessutom driver regeringen en rätt så samlingspartistisk politik i dag mot alla förväntningar.
Paavo Väyrynen kom ut med en bok tidigare i veckan där han var ledsen över att Samlingsparitet styr och ställer i regeringen och han ansåg att Centern styrs av smygsamlingspartister. Har Väyrynen rätt?
– Paavo är härlig. Det finns bara en Paavo och det ska vi vara tacksamma för.
Inför Samlingspartiets 100-årsdag år 2018 har partiet satt i gång ett förnyelsearbete. Som ett led i det ska Stubb under våren göra ordförandevisiter i varje valkrets.
– Vi ska försöka definiera Samlingspartiets dna ett sekel efter att vi grundades. Jag skulle vilja se ett Samlingsparti som är moderat, lite till höger från mittfåran, och som värderar öppenhet, tolerans och internationalism.