Tusen tvingas lämna universitetet
Helsingfors universitet bantar sin personal med 980 personer av vilka 570 sägs upp fram till slutet av 2017. Massuppsägningarna är de största i sitt slag i finländsk universitetshistoria och en direkt följd av regeringens nedskärningar i utbildningen.
Helsingfors universitet omorganiserar också verksamheten i nya helheter och bolagiserar åtminstone den kompletterande utbildningen.
Regeringen har tvingat HU att spara 49 miljoner euro i år och 106 miljoner om året 2019–2020. Två tredjedelar av utgifterna är personalkostnader, och därför säger rektor Jukka Kola att det inte gick att undvika uppsägningar.
– Helsingfors universitet skulle aldrig ha blivit ett av världens främsta forskningsuniversitet utan professionella och engagerade anställda. Jag beklagar djupt att vi tvingas säga upp kompetenta människor, sade han under en personalinformation på onsdagseftermiddagen.
– Det var inte så här vi hade tänkt avrunda vårt 375-årsjubileum.
– Groteskt, viskar en person i publiken.
Merparten av uppsägningarna verkställs inom den del av personalen som inte undervisar eller forskar. Av de 570 uppsägningarna är 75 lärare eller forskare, och 495 övriga, mest personal inom förvaltningen.
Antalet visstidsjobb beräknas minska med 210 fram till 2020. Här försvinner ungefär 160 jobb inom undervisning och forskning, och 50 övriga jobb.
Fram till utgången av 2017 pensioneras 200 personer, vars tjänster inte fylls. Av dessa jobbar 60 inom undervisning/forskning och 140 med övrigt.
Granskningen av arbetsfördelningen mellan landets samtliga universitet kan leda till ytterligare uppsägningar senare, säger HU i ett pressmeddelande. HU:s personalstyrka har anpassats till sviktande ekonomi redan tidigare, och minskat med 500 personer på 5 år.
Historiska uppsägningar
Forskarförbundet och Professorsförbundet fördömer massuppsägningarna i ett gemensamt ställningstagande. De säger att personalen bara tycks utgöra en utgiftspost för universitetet, och konstaterar att detta är den största massuppsägningen och personalminskningen i finländsk universitetshistoria.
– Det ser ut som att Helsingfors universistet ser sin personal enbart som en massa, en utgiftspost, att man genom att minska på den kan verkställa regeringens jättenedskärningar i finansieringen, säger förbundsordförandena Petri Koikkalainen och Kaarle Hämeri.
Att merparten av nedskärningarna riktas på den övriga personalen innebär enligt akademikerförbunden att en större del av det administrativa jobbet flyttas över på en minskande personal inom undervisning och forskning.
Förbunden anser att HU-ledningen kunde ha anpassat sin ekonomi successivt, ett år i taget, i stället för att skära ner till 2020 års nivå med en gång. Man frågar sig också varför landets största universitet inte hellre tar pengar ur sin balansräkning, som Åbo universitet gör.
Förbunden konstaterar att de finländska universiteten har genomgått 25 samarbetsförhandlingar sedan 2012. Personalstyrkan har minskat med nästa 4 000.
Hälsningar till regeringen
Förbunden säger att omställningsskydeet för universitetspersonalen är på en primitiv nivå jämfört med den privata sektorn. De kräver att regeringen gör något. Bland annat har justitie- och arbetsminister Jari Lindström (Sannf) inte visat något som helst intresse för HU:s nedskärningar.
– I somras besökte statsministern Salo när Microsoft sade upp i hundratal. Men universiteten kan inte vänta oss vare sig stödpaket eller riktade sysselsättningsanslag. Är en person som blir uppsagd från universitet mindre värdefull än en arbetare på ett företag? frågar förbundsordförandena.
I den expertutvärdering av ekonomipolitiken som publicerades i tisdags sägs att utgiftsminskningarna inom utbildning och forskning inverkar negativt på produktivitet och kommande tillväxt. "Därför bör sådana här nedskärningar undvikas", heter det där.
Forskarförbundet och Professorsförbundet påpekar för sin del att utbildning och kompetens har sagts vara Finlands styrkor och resurser, och att regeringen kan rätta till sina misstag i samband med rambudgetförhandlingarna i april.