”Regeringen räknar för optimistiskt”
Regeringen räknar konkurrenskraftspaketets sysselsättande effekt alltför optimistiskt. Det anser Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken.
I sin rapport som utkommer i dag kritiserar Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken regeringen på flera punkter.
Rådet påpekar bland annat att regeringen i sitt konkurrenskraftspaket inte har beaktat att slopade förmåner, som högre självrisk vid sjukdom och minskad semesterersättning, på sikt sannolikt leder till krav på kompensation i form av höjda löner.
Enligt rapporten har regeringen räknat konkurrenskraftspaketets sysselsättande effekt alltför optimistiskt. Bland annat anses regeringen ha en övertro på att sänkta enhetsarbetskostnader ökar efterfrågan på arbetskraft. Man har inte heller beaktat att kostnaderna för konkurrenskraftpaketet stiger ifall de som sägs upp från den offentliga sektorn förblir arbetslösa en längre tid.
När det gäller strävan efter måttliga löneuppgörelser påminner rådet om att det dröjer länge innan effekterna börjar synas.
– Att förbättra produktiviteten med politiska beslut är problematiskt, särskilt på kort sikt, heter det i rapporten.
När det gäller vårdreformen påpekas att effekterna är osäkra eftersom reformens exakta innehåll fortfarande inte är känt.
Rapporten kritiserar nedskärningar i utbildning och forskning samt den offentliga infrastrukturen, eftersom sådana åtgärder inverkar negativt på produktiviteten och den framtida ekonomiska tillväxten.
– Därför bör sådana nedskärningar undvikas, slår rapporten fast.
Enligt rådet är nedskärningar i de offentliga investeringarna skadligare för tillväxten än ändringar i beskattningen. Därför ifrågasätter man regeringens beslut att inte röra skattenivån, och i stället anpassa den offentliga ekonomin enbart genom att skära i kostnaderna.
Även om skattesatsen i Finland är hög i en internationell jämförelse är det enligt rådet inte motiverat att strikt hålla fast vid någon bestämd nivå.
Regeringen får däremot stöd för sitt beslut att höja arbetsinkomstavdraget som sänker inkomstskatten för lågavlönade. Det anses uppmuntra till arbete. Rådet hänvisar till färsk empirisk forskning som pekar på att inkomstskattens negativa effekt på sysselsättningen och antal utförda arbetstimmar i regel är ganska liten.
Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken grundades 2014 och verkar i anslutning till Statens ekonomiska forskningscentral VATT. Rådets uppgift är att på vetenskaplig grund utvärdera den ekonomiska politiken. Rådet har fem medlemmar.