Kommunernas roll ännu oklar
Nästan 8000 arbetsår flyttas från kommunerna till de nya självstyrelsområdena, och dessutom ett par tusen från arbets- och näringscentralerna. Men exakt vilken roll kommunerna får är ännu höljt i dunkel.
Bara sex veckor hade Lauri Tarasti på sig att lägga fram en rapport om hur de 18 nya självstyrelseområdena ska se ut. En reform han själv kallar den största inom förvaltningen på 150 år.
Enkelt blev det inte och enkel är inte heller Tarastis modell.
De nuvarande landskapens uppgifter övergår till självstyrelseområdena – som i princip är samma som nuvarande landskap – men så flyttas också fler funktioner till den här regionnivån: Arbets- och näringscentralerna, räddningsväsendet, vissa EU-regionfonder och byggnadstillsyn. Jordbruksförvaltningen flyttas från kommunerna till självstyrelseområdena.
Vårdreformen ingick inte i Tarastis uppdrag, även om vårdområdena också delvis ska följa de nya självstyrelseområdena. Vårdområdena blir 15 stycken.
– Att ansvaret övergår till områdena betyder ändå inte att de måste producera arbetet. De kan fortfarande besluta att låta kommunerna sköta byggnadstillsyn, säger Tarasti.
Räddningsväsendet föreslås i praktiken ändå kopplas till vårdområdena och närmare bestämt de områden som har full jourverksamhet. Då skulle räddningsväsendet basera sig på 12 områden.
Regionförvaltningscentralerna, som nu är sju stycken, blir ändå delvis kvar. Det motiverar Tarasti med att en del av verksamheten är mer statlig är regional, men hans modell har ändå redan väckt kritik för att det föds en ny förvaltning utan att någon gammal förvaltningsnivå stryks.
Områdena ska ledas av ett politiskt fullmäktige som väljs via folkval, och det står dem fritt att grunda nämnder och arbetsgrupper.
– Men det ska inte bli 18 väsensskilda regionförvaltningar som handlar olika, utan det ska vara en enhetlig regionförvaltning, säger Tarasti.
De som hoppats att de skulle få reda på vilken kommunernas roll kommer att vara blir besvikna – Tarasti kan inte ta ställning till det innan finansieringen är klar. Med andra ord: Om kommunen är den som uppbär skatt är det naturligt att kommunen bestämmer mer, än om landskapen får beskattningsrätt. Men det här låg inte på utredningsmannens bord.
Nu är det regeringens tur att bestämma vilka delar av Tarastis rapport som går vidare.
– När du fokuserar på att modellen ska vara förståelig håller jag med om att det ska vara grunden för arbetet, säger regionminister Anu Vehviläinen (C).
Vehviläinen föreslår att kommunerna också skulle kunna flytta andra stadiets utbildning till landskapsnivå. Skolorna har inte ingått i uppdraget för landskapen.
– Det kan ändå vara något som regeringen förhåller sig positivt till om kommunerna väljer att göra så, säger Vehviläinen.
Självstyrelseområdena ska ha en frihet att besluta om hur pengar används inom områdena, säger Tarasti.
– Om allt är öronmärkt för de olika ändamålen är det inte något självstyre.
Helsingfors Esbo och Vanda har ifrågasatt modellen, men Tarasti avfärdar det med att det fortfarande kan beslutas om arbetsfördelningen inom områdena.
– Även om ett ansvar flyttas över till landskapet kan det där beslutas att uppgifterna.