"Sociala medier är framtiden”
Tidningar som kräver inloggning och betalning på sina sajter får det allt svårare. I stället handlar det om att utnyttja de sociala medierna smartare.
Frida Boisen blev en uppmärksammad profil då hon fick Göteborgspolitikerna att genomföra en folkomröstning om trängselavgift.
Boisen var då chefredaktör på GT, Expressens tidning i Göteborg. Hon fick ihop 90 000 namn för folkomröstningen tack vare Facebook och kampanjjournalistik.
På seminariet Mediespråk i Vasa förra veckan gav hon en mängd exempel på hur de kommersiella mediehusen borde utnyttja sociala medier.
– Dels som inkastare. Facebook och Youtube ger trafik till tidningarna och deras annonser.
Annonsbudskap i filmstory
Men det finns flera sätt. Boisen är numera digitalchef på Bonnier tidskrifter och jobbar hårt med så kallad native-teve. När ett företag vill marknadsföra en produkt eller tjänst sker det allt oftare genom Bonniers sociala medier.
- Våga prova nya kanaler.
- Ge av dig själv så får du tillbaka.
- Älska innovationer.
- Testa Snapchat och Periscope som är de snabbast växande mediekanalerna för unga.
- Publicera i rätt kanal. Nöj dig inte med att filma eller skriva.
- Sök upp de grupper som bryr sig och be dem sprida ditt budskap på sina plattformar.Källa: Frida Boisen
– Tillsammans skapar vi ett annonsbudskap men med redaktionell ton, säger Boisen.
Ett exempel på den nya trenden är Vinnie. Spelbolaget ATG ville marknadsföra sig och skapade en berättelse kring den kortväxta hästen Vinnies dröm om att bli travhäst.
– Företagen köper tillgång till våra digitala kanaler och till våra följare där. Det handlar också om trovärdighet. Och att nå rätt målgrupp, säger Boisen.
Betalvägg ett problem
Konceptet påminner om advertorials, texter som verkar redaktionella men som har ett kommersiellt budskap. På sociala medier är dock film ofta bättre.
– Det fungerar inte till allt. Det är inget man marknadsför den billigaste köttfärsen med. Men det här växer sig allt större. Sociala medier får en allt viktigare roll i våra affärsmodeller, säger Boisen.
I Finland är betalväggar vanliga på mediehusens sajter. Frida Boisen säger att det är problematiskt.
– Betalväggar fungerar bara på sajter med väldigt unikt innehåll, som ekonomisajten di.se.
Appar en möjlighet
Sydsvenskan i Malmö slutade nyligen ta betalt och även i Svenskfinland öppnas dagligen ett antal artiklar för alla. Det problematiska med betalväggar är just sociala medier.
– Om man länkas till en sajt som är stängd så leder det till besvikelse. Man tror sig få en story men får ingen, säger Boisen som lyfter fram ännu en möjlighet: appar.
Betalvilligheten är begränsad för redaktionellt innehåll. Folk är däremot redo att betala för appar som de laddar ned till smarttelefoner och pekplattor, säger Frida Boisen.