Läkemedelsindustrin vill ta grepp på antibiotikaresistens
Läkemedelsindustrin larmar nu högljutt om problemet med världens antibiotikaresistens. Över 80 bolag inom läkemedel, bioteknik och diagnostik vill bekämpa hälsohotet tillsammans med myndigheter.
Under Världsekonomiskt forum i Davos i Schweiz deklarerade 85 bolag och nio organisationer från 18 länder i torsdags att de vill intensifiera kampen mot antibiotikaresistensen i världen. Deklarationen är också en utmaning till myndigheter, politiker och läkare.
Antibiotikaresistens betyder att bakterier lär sig bli motståndskraftiga mot antibiotikabehandling. Det innebär i praktiken att de skadliga bakterier som egentligen borde brottas ner av antibiotika gradvis lär sig att kämpa emot.
För den som insjuknar i en sjukdom orsakad av en av dessa resistenta bakterier – som ibland också kallas superbakterier – kan problemet bli livsfarligt.
Ett av de besvärligaste fallen är MRSA, alltså stammar av gula stafylokocker som blivit resistenta mot de flesta antibiotika. Gula stafylokocker hör till de vanligaste bakterierna i omgivningen och orsakar till exempel variga sårinfektioner.
Speciellt farligt blir det när de här bakterierna orsakar infektioner i blod, hjärta, på hjärnhinnan eller i skelettet och lederna.
När MRSA sprider sig på till exempel sjukhus är de ett riktigt gissel för vården. Brister det i hygienen på de avdelningar som har smittan kommer bakterierna som är motståndskraftiga mot antibiotika att sprida sig till patienter som inte klarar av de infektioner de får.
Redan 2007 sade EU:s hälsomyndighet att minst dör 25 000 personer per år dör i Europa på grund av att det inte funnits tillräckligt effektiv antibiotika att behandla dem med.
Rätt användning viktig
Deklarationen i Davos lyfter fram tre områden att satsa på. Dels uppmuntrar man till att minska mängderna antibiotika så att antalet slentrianmässigt förskrivna recept minskar.
Det handlar till exempel om att inte behandla öroninflammationer med antibiotika för säkerhets skull. I många fall är det ett virus som ligger bakom och då har antibiotikan ingen effekt. Dels vill man arbeta för att fler av dem som behöver får tillgång till antibiotika av rätt kvalitet. Förutom det här säger man att det behövs större investeringar inom forskning och utveckling.
- Det är bakterier, inte människor eller djur, som blir resistenta mot allt fler antibiotika.
- Antibiotikaresistenta bakterier sprids i omgivningen till exempel via grönsaker som gödslats med gödsel från gårdar där djuren behandlats med antibiotika.
- De resistenta bakterierna sprider sig också mellan människor, till exempel på sjukhus och i äldreboenden.
- En person kan bära antibiotikaresistenta bakterier efter att själv ha behandlats med antibiotika.
- Bakterier har en förmåga att utbyta genetiskt material sinsemellan så att en antibiotikaresistent bakterie kan överföra sin resistens till en bakterie som tidigare inte haft den.
- Turister som fått sjukhusvård utomlands, i ett land där det förkommer många antibiotikaresistenta bakteriestammar, kan ha med sig antibiotikaresistenta bakterier till hemlandet. Smittan kan också ha kommit via livsmedel under resan.
Den grundläggande tanken är inte att utrota antibiotikan ur världen, utan att styra användningen så att antibiotika inte överanvänds för att den ska vara effektiv där den verkligen behövs.
Jari Jalava, ledande sakkunnig på enheten för bakterieinfektioner på Institutet för hälsa och välfärd, THL, välkomnar initiativet från industrin.
– Resistensproblemet har varit ett bekymmer redan länge, men läget i världen har försämrats avsevärt under 2000-talet. Världshälsoorganisationen vaknade för några år sedan och nu är vi ute i sista minuten.
Av de europeiska länderna listar Jalava Grekland och Italien som problemländer när det gäller antibiotikaresistens. Utanför Europa är problemet stort bland annat i Indien.
– Ett av de allvarligare problemen är länder där antibiotika säljs receptfritt. Där köper man sin antibiotika också utan att ha besökt läkare och tar den i hopp om att bli frisk.
Samma typ av agerande för säkerhets skull har den finska läkarkåren fått kritik för.
– Eftersom läkarna inte har någon tillförlitlig diagnostik för att få veta om en öroninflammation beror på bakterier eller virus ordinerar en del antibiotika för säkerhets skull, säger Jalava.
Nytt kostar
Läkarna skulle alltså vara betjänta av bättre diagnostiska verktyg. Det är en utmaning som går till de företag som utvecklar verktygen.
– Det läkemedelsföretagen kan göra i praktiken är att se över sin marknadsföring och utbilda läkare så att rätt slags antibiotika används för rätta patienter. Dessutom kan bolagen satsa på att utveckla nya antibiotika. Vi vet att resistensen mot de gamla växer och att vi också i framtiden behöver läkemedel som biter på bakterier, men att utveckla nytt kostar mycket.
Därför ser Jalava att ett samarbete med myndigheterna är helt nödvändigt.
Inom den finska vården tar många kliniker antibiotikaresistensen på högsta allvar. I Åbo ordinerar man till exempel inte längre föderskor en antibiotikakur i preventivt syfte vid kejsarsnitt.
I Sverige har Folkhälsomyndigheten tagit sig an resistensproblemet. Där har man nu riktlinjer för hur resistensen ska hanteras och kodordet är just samarbete såväl inom landets gränser som globalt. Det finns redan på ett principiellt plan bland annat mellan myndigheter i Norden.
Finland undertecknade i december tillsammans med Sverige, Norge, Estland, Lettland, Litauen, Tyskland, Polen och Ryssland en deklaration om samarbete mot antibiotikaresistens i Östersjöregionen.