Finländarna vill att EU skärper sig

Hela 86 procent av finländarna anser att EU behöver en gemensam invandrings- och asylpolitik.

Det kommer fram i en del av årsrapporten från Planeringskommittén för försvarsinformation, som också uppmätt ett stort missnöje med EU:s handlingsförmåga hittills.

Åsikten är genomgående i alla åldersgrupper, och dessutom i alla partipolitiska segment.

Bland dem som uppger att de röstar på Samlingspartiet, De gröna eller SDP är stödet störst.

Men också bland dem som sympatiserar med Sannfinländarna är stödet för en gemensam EU-politik så högt som 74 procent.

Vad själva innehållet i politiken borde vara ingår inte i frågan. Det påpekar också Sampo Terho (Sannf), medlem i stora utskottet och tidigare Europaparlamentariker, om varför också sannfinländska väljare stöder ett bättre grepp från EU:s håll.

– Det kan innebära flera saker. Det som jag själv anser – och antagligen många av Sannfinländarnas väljare – är att EU ska stå för det som medlemslandet inte kan göra ensamt. Det gäller till exempel gränsbevakningen i söder. Jag tror också att det betyder att man anser att Dublinavtalet ska efterföljas, säger Terho och syftar på det avtal som bestämmer att en asylsökandes ärende ska behandlas i det land dit den sökande först kommer.

Enligt en opinionsmätning beställd av tidningen Iltalehti har finländarna börjat förespråka gränskontroller. Enligt tidningen anser 63 procent av de svarande att det bör återinföras gränskontroller vid gränsen mellan Finland och Sverige.

Finland kan godkänna också tvång

Den stärkta gränsbevakningen i EU har tidigare röjt skillnader i reaktionerna mellan olika regeringspartier.

Regeringens EU-ministerutskott har ändå bestämt att Finland kommer att stödja en stärkt gemensam gränsbevakning. Dessutom tog ministerutskottet ställning i den mer känsliga frågan – om man också ska kunna tvinga ett medlemsland att ta emot hjälp för att övervaka yttre gränser. Ministerutskottet beslöt att Finland godkänner det under vissa villkor: Om Schengensystemet är i fara och Europeiska rådet besluter det, så kan också Finland vara berett att tvinga ett medlemsland ta emot hjälp.

Utrikesminister Timo Soini (Sannf) har tidigare avfärdat idén om tvång.

Sampo Terho säger, med förbehåll för att han inte sett ministerutskottets exakta formulering, att han är tveksam.

– Jag har väldigt svårt att se hur ett sådant tvång skulle genomföras i praktiken, och jag anser att det är fel slags politik, säger Terho.

Ett års jobb på två månader

Inrikesminister Petteri Orpo (Saml) deltar i början av nästa vecka i ett inofficiellt ministermöte som ska diskutera bland annat Schengens framtid.

– Schengensystemet, gränssäkerheten och migrationen bildar tillsammans en stor helhet. Vi måste finna en gemensam europeisk lösning, annars är principen om fri rörlighet i fara, sade Orpo i går.

Mötet ordnas mot en närmast ­panikartad bakgrund, där Euro­peiska rådets ordförande Donald Tusk anser att unionen har två ­månader på sig att lösa de problem som diskuterats sedan förra våren. Toppmötet i mars måste alltså föra med sig något mer än det som hänt hittills – vilket inte är mycket (se faktaruta).

Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker vill att toppmötet i februari ska förlängas för att hinna med flyktingfrågan. Annars är risken att allting handlar om Storbritanniens vara eller inte vara i EU. Det är rådspresident Tusk som i så fall beslutar om att förlänga mötet.