De finländska elnätsbolagen investerar totalt omkring 550 miljoner euro per år fram till 2028 i att förbättra elnäten, visar en sammanställning Energiverket gjort. De stora investeringarna är det företaget Carunas vd Ari Koponen an­ger som skäl till prisförhöjningarna som träder i kraft den första mars.

– Procentuellt kan förhöjningen verka stor, men till exempel i Esbo stannar den på mellan fyra och åtta euro per månad beroende på hur man bor, säger Koponen.

Caruna är Finlands största eldistributör med omkring 640 000 kunder. Bolaget har sina rötter i Fortums elnät som energijätten sålde för ett par år sedan. Näten finns bland annat i Esbo, längs sydkusten, i Satakunta och i glesbygden i nordöstra Finland. De är uppdelade på två bolag. Koponen beräknar att omkring fyra femtedelar av näten i kilometer räknat finns utanför tätorterna.

– Alla nät måste underhållas oberoende av var de finns och hur mycket de används, säger han.

Caruna räknar med att investera omkring 100 miljoner per år för att utveckla och underhålla elnäten de närmaste åren.

Storm gav ny lag

Det var stormen annandag jul 2011 som fick både energibolag och myndigheter att se över regelverket kring elöverföringen. För fyra år sedan drabbades tusentals hushåll av långa elavbrott som varade flera dygn då träd föll över kraftlinjerna på svåråtkomliga områden.

Enligt den förnyade elmarknadslagen ska ett elavbrott år 2028 få vara högst 6 timmar i stadsområden och på sin höjd 36 timmar i glesbygden. 2014 fungerade de finländska elnäten enligt Energiverkets statistik bra, med avbrott på i medeltal två timmar per kund.

– Vårt elnät är huvudsakligen byggt på 1960- och 70-talen och är anpassat efter den tidens behov. I dag tål inte samhället avbrott i eltillförseln på samma sätt som då, påminner Ari Koponen.

Carunas prisförhöjning slår i euron räknat hårdare mot de kunder som bor i glesbygden. Där kan räkningen bli upp till 20 euro dyrare per månad.

Kan återbetalas

Energiverket övervakar att elnätsbolagen inte tar ut oskäligt höga priser av sina kunder men lägger sig inte i enskilda prishöjningar. Enligt ledande expert Veli-Pekka Saajo på verket ska bolagen täcka både sina investeringskostnader och få en viss avkastning på sin verksamhet. Att elöverföringen blir dyrare varnade verket för redan för några år sedan.

Visar Energiverkets uträkningar att något bolag tagit ut för höga avgifter blir det bolaget tvunget att ersätta sina kunder retroaktivt. Verket jobbar med övervakningsperioder och en ny period inleddes vid årsskiftet. Det innebär att verket räknar ut förhållandet mellan nätbolagens investeringar och de avgifter de tagit ut 2019.

– Investeringskraven på nätbolagen är stora för att de ska kunna fylla de krav lagen ställer. Det är inte lätt att räkna ut tarifferna exakt på förhand, säger Saajo.

Koponen välkomnar att Energiverkets ramar för den tillåtna avkastningen på elnäten inte längre är lika strikta som tidigare, men konstaterar att de uppställda kraven fortfarande är hårda. Carunas resultat vill han inte gå närmare in på.

– Resultatet är negativt, vi gör inte vinst, säger han ändå.

Elnäten är ett så kallat naturligt monopol. Kunderna måste använda sig av nätet på sitt eget område, medan den egentliga elen kan konkurrensutsättas och köpas från vilket bolag som helst.

Caruna ägs av Suomi Power Networks, som i sin tur ägs av två finländska pensionsbolag och två internationella placerare i infrastruktur.