Valutapanik råder i Ryssland
Denegnjet – det finns inga pengar. Konstaterandet har blivit till ett mantra som upprepas såväl av vanliga ryssar på gatan och i butiker som av analytiker och journalister i tv-sändningar. De senaste dagarna har också affärseliten fallit in i kören, eftersom rubelns värde nu rasar i samma fart som i december 2014.
Den ekonomiska apatin summerades på onsdagen av oligarken Oleg Deripaska, som leder aluminiumkoncernen Rusalia: det här är det sista året som staten kan stödja affärslivet. Men nästa år, om reserverna förbrukas i samma takt som nu, är resultatet "denegnjet".
På torsdagen fortsatte rubelns nedförsbacke i förhållande till dollarn – dollarns värde var uppe i över 85 rubel. Och egentligen har rubelns värde gentemot dollarn varit högre än det borde ända sedan i våras då priset på råolja började sjunka.
– För regeringen är det nyttigt att rubeln försvagas, för utgifterna är i rubel men det kommer intäkter också i dollar, säger analytikern VladmirMiklasjevskij på Danske Bank Markets i Finland.
Den svaga rubeln förbättrar också den lokala konkurrenskraften eftersom produktionskostnaderna minskar. De som drabbas är företag med dollarskulder, och givetvis vanliga ryssar.
Nu flyter valutan fritt tillsammans med oljan. Därför är det inte så konstigt att ryssarna fortsätter att växla sina rubel till dollar, trots kursutvecklingen.
Tillsvidare har den ryska centralbanken inte lagt sig i valutakurserna. Den vill helt tydligt inte upprepa den situation som ägde rum för ett drygt år sedan då man tog av den krympande valutareserven till stödköp av rubeln.