Enkät: Invandring skrämmer mer än Ryssland
För ett år sedan var många oroade över den politiska utvecklingen i Ryssland. Nu upplevs de yttre hoten som fler och Ryssland är inte det mest allvarliga, visar den årliga enkät som Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI) redovisade för på torsdagen.
Situationen i Syrien oroar finländarna mer än tidigare, medan Ukraina inte är lika aktuellt.
Attityderna till ett framtida Natomedlemskap ingår också i undersökningen, men få svarande ansåg frågan vara viktigast. Den tröga europeiska ekonomin och klimatförändringen har i stället börjat upplevas som allt mer centrala problem.
– Helt logiskt. Alla känner någon som har blivit av med jobbet. Hur många känner någon som är utsatt för hotet om anfall utifrån? frågar sig Charly Salonius-Pasternak på Utrikespolitiska institutet.
Rädslan för terrorism har inte heller varit speciellt stor, men många nämnde den i sina svar nu. Där spelade tidpunkten för frågorna sannolikt stor roll, då många fick besvara enkäten kort efter terrordåden i Paris.
Trots att mängden oroade över situationen i Ukraina sjönk från 74 till 56 procent på ett år har upplevelsen av militära hot i närområdet hållits på ungefär samma nivå som tidigare.
– Man ska komma ihåg att det spända säkerhetsläget i vårt närområde som uppstod på grund av Ukraina inte har försvunnit. Men det har uppkommit nya, mer accentuerade saker att oroa sig för, säger PFI-ordföranden och riksdagsledamoten Sofia Vikman (Saml).
Hon ser det som anmärkningsvärt att en majoritet av finländarna stöder EU:s gemensamma invandrings- och asylpolitik. Både EU och Finland anses samtidigt ha varit dåligt förberedda på förra årets flyktingströmmar.
Hela 63 procent av dem som svarade på enkäten anser att Finland skött sin utrikespolitik dåligt de senaste åren – något som orsakade diskussion vid torsdagens presentation av undersökningen. Sedan den årliga enkäten gjordes för första gången 1964 har andelen missnöjda varit lika hög bara en gång – 1991.
Sannfinländskt missnöje
Taloustutkimus genomförde enkäten på beställning av PFI. Forskningschef Juha Rahkonen på Taloustutkimus utgår från att missnöjet med utrikespolitiken i stor utsträckning beror på saker som Finland inte kan påverka. Svag utveckling ute i världen påverkar alltså hur nöjda de svarande är.
– Det här är mera som en mätare av feeling, säger Rahkonen.
De som röstat på Sannfinländarna var mest missnöjda med såväl försvars- som utrikespolitiken.
Osäkerheten om Nato har ökat. 58 procent är nu mot ett medlemskap i försvarsunionen, medan 27 procent är för. Båda lägren har tappat folk, då hela 15 procent nu uppger att de är osäkra.
Mer än hälften ställer sig bakom den grad av Natosamarbete som Finland har i dagsläget. Ännu fler ställer sig bakom militärt samarbete inom EU. Militärt samarbete med Sverige eller övriga nordiska länder har knappt några motståndare alls.
Tusen personer i åldern 17–79 intervjuades i november. Felmarginalen är 3,2 procentenheter i vardera riktningen.