Ny gasledning delar EU
Finland ser inga hinder för att låta Nord Stream fortsätta med planerna på en ny naturgasledning mellan Ryssland och Tyskland, en fråga som delar EU. Här hoppas man också på stöd för en egen ledning till Estland.
Två av de nya gasledningar som nu planeras inom EU berör Finland. Den längre, Nord Stream 2, fördubblar transporten av rysk gas via Finska viken och Östersjön till Tyskland, om den enligt planerna blir klar 2019. Ett betydligt mindre projekt är den så kallade Baltic connector mellan Finland och Estland. För den hoppas länderna på investeringsbeslut från EU i juni.
Nord Streams första gasledning med två parallella rör har levererat rysk gas till EU sedan 2010 och 2011 och om allt går planenligt fördubblas transportkapaciteten om några år. Men projektet stöter på hårt motstånd inom EU, speciellt av utrikes- och säkerhetspolitiska skäl.
– Det nya projektet presenterades vid en besvärlig tidpunkt, det kom mitt under debatten om sanktionerna mot Ryssland, säger EU-parlamentariker Nils Torvalds (SFP).
Han konstaterar att man vid sidan av säkerhetspolitiken också diskuterar miljöpolitiska argument mot gasen, men att omställningen till ett hållbarare energisystem inte kan ske över en natt. Vid strävan att lämna alla fossila bränslen måste man också ha industrins möjligheter att verka i bakhuvudet, påpekar han.
Skjuter skarpt
En som däremot skjuter skarpt mot Nord Streams nya ledningsprojekt är svenske Anders Åslund som nu jobbar som professor i internationell ekonomi vid Atlantic Council i Washington. Att Nord Stream sent i fjol höstas ordnade om sin ägostruktur så att ryska Gazprom äger 50 procent och bolag inom EU 50 procent gör inte bolaget europeiskt och gasen som levereras är hur som helst rysk.
– Den europeiska marknaden är mättad med energi, särskilt gas, eftersom Europa har sparat energi så framgångsrikt. Från 2004 till 2014 sjönk EU:s gaskonsumtion med hela 21 procent. Efter Parisöverenskommelsen lär fallet fortsätta. Varför bygga mer när stor överkapacitet råder? Svaret är att ryska och tyska intressenter vill monopolisera Rysslands gastransit till Europa och eliminera all transit genom Ukraina, skriver Åslund i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Han ser den planerade ledningen som ett frontalangrepp mot EU:s energipolitik och uppmanar den svenska regeringen att stoppa projektet. EU importerar närmare 40 procent av sin naturgas från Ryssland.
Grönt ljus
Den finska regeringen har redan gett grönt ljus för Nord Stream 2 att göra undersökningar på havsbotten inom Finlands ekonomiska zon. Innan bygget av en ny ledning kan börja krävs ändå bland annat en internationell miljökonsekvensbedömning och andra tillstånd, påpekar statsrådet i sitt beslut från december i fjol.
Statsminister Juha Sipilä (C) konstaterade i december att den nya naturgasledningen inte är en politisk fråga för Finland. Projektet är rent kommersiellt, poängterar han.
Detsamma säger EU-parlamentariker Miapetra Kumpula-Natri (SDP). Projektet ansöker inte om stöd från EU, påpekar hon. Men de rent politiska åsikterna om det går isär, speciellt östeuropeiska länder motsätter sig en utökad ledningskapacitet direkt till Tyskland. Över huvud taget hörs kritiska röster mot Tyskland, som har mest att vinna på en utökad import från Ryssland.
– Det finns ändå en gemensam strävan efter att diversifiera anskaffningen av naturgas, samtidigt som vi jobbar för en övergång till biobränslen och förnybara energikällor, säger Kumpula-Natri.
Åslund däremot anser att Nord Stream 2 är ett frontalangrepp på EU:s energipolitik och därför måste stoppas. Det strider mot varje element av den europeiska energiunionen som enligt honom är den nuvarande kommissionens viktigaste projekt.
Många aspekter
Nord Stream 2 är inte det enda naturgasprojektet som är aktuellt inom EU.
Ett betydligt mindre projekt som också klassas som viktigt är det så kallade Baltic connector, en naturgasledning mellan Finland och Estland. Sedan bolaget Gasum drog sig ur är det nu finska staten som tagit över det. I december i fjol beslöt parterna kring gasledningen att skjuta upp sin ansökan om investeringsstöd till våren för att hinna arbeta igenom den ordentligt.
I december fick gasledningen ändå planeringsstöd av EU.
– Min uppfattning är att Baltic connector har ett starkt stöd i EU-kommissionen, säger industrirådet Herkko Plit på Näringsministeriet.
Han påpekar att ledningen ger både Finland och Estland möjlighet till alternativa importrutter för gasen. Beslut om stöd från EU för projektet som totalt kostar omkring 250 miljoner euro räknar Plit med att ska komma under försommaren. Det politiska stödet är starkt, försäkrar industrirådet.
Kumpula-Natri påpekar ändå att trots att Finland nu är beroende av rysk gas så har det beroendet hittills inte skapat några problem. Tillgången på gas är större än efterfrågan.
– Det finns många faktorer att beakta innan ett investeringsbeslut för en ledning till Estland fattas. De nya terminalerna för flytande naturgas, LNG, hör till dem, säger hon.