EU planerar radikala förändringar i asylpolitiken
EU:s gemensamma asylregler och gränskontrollsamarbete ser ut att gå mot en totalreform. Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg hoppas att det nuvarande systemet inte skrotas helt.
Efter att flyktingkrisen eskalerade i fjol har EU:s Dublinkonvention som ligger som grund för asylpolitiken i unionen fått hård kritik. Systemet där flyktingar söker asyl i det första landet i Europa dit de anländer, har inte fungerat bland annat för att länder som Italien och Grekland inte har registrerat alla asylsökande.
Financial Times rapporterade på onsdagen att EU-kommissionen planerar förändringar som skulle innebära att asylsökande inte skickas tillbaka till det EU-land där de först registrerats. Dagen innan hade Europeiska rådets ordförande, Donald Tusk, deklarerat att EU bara har två månader tid på sig att råda bot på flyktingkrisen. Lyckas det inte är det slut på passfriheten inom EU, slog Tusk fast.
Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg håller med om att tiden håller på att rinna ut och vill se en lösning senast till våren. Nerg säger ändå att Finlands önskan är att Dublinkonventionen och Schengenregelverket inte skrotas helt utan revideras.
– Grundidén med Dublinkonventionen där asylsökande registreras i ett land är bra. Det skulle vara vansinne att i stället för nuvarande regelverk bygga upp ett system där människor som anländer till Europa kan ta sig till vilket land som helst och registrera sig hur många gånger som helst. I stället för att avveckla systemet borde man förbättra det, säger Nerg.
Enligt Financial Times planeras en omfördelning av de flyktingar som anländer till Europa. Kommissionen ska presentera det nya förslaget i mars.
Den knappa informationen om vad som planeras i Bryssel beror på att frågan är så svår för unionen. För Finlands del gäller det nu att prata ihop sig med andra länder i motsvarande situation, säger Nerg och syftar speciellt på de nordiska länderna och på Tyskland, Österrike och Sverige.
Donald Tusks varning om att Schengenområdet, det vill säga de öppna inre gränserna i EU och de förstärkta yttre gränskontrollerna, kan gå i graven om inte flyktingkrisen får en lösning om två månader, väcker frågor hos Nerg.
– Vad får vi i stället om Schengen skrotas? Schengensamarbetet är en mycket viktig del i det gemensamma arbetet mot organiserad brottslighet och arbetet mot terrorism i Europa. Vilket intresse till gemensamma lösningar finns det utan Schengen?
En finsk dimension i debatten om EU:s gemensamma asylpolitik och gränskontrollsamarbete handlar om hur situationen i Ryssland utvecklas. I fjol höstas kom de asylsökande i huvudsak via Sverige och Tyskland, men efter att Sverige och Danmark nyligen införde gränskontroller, anländer flyktingarna till Finland nu från den nordöstra gränsen mot Ryssland.
Varför kommer inte de asylsökande via gränsstationen i Vaalimaa?
– Det är en bra fråga. Uppenbarligen låter Ryssland dem inte komma den vägen, säger Nerg.
Nerg berättar hur Murmansk nu förefaller ha tömts på utomeuropeiska asylsökande som kom till Finland via gränsstationen i Rajajooseppi. I stället kommer de asylsökande via Salla gränsstation.
– Något är på gång på andra sidan gränsen. Varför skulle de asylsökande annars komma till Salla genom ödemarken i skogen i minus 30 grader i stället för att ta sig till Vaalimaa.