Vården kan komma till dig
Räddningen i glesbygden. En mobil hälsostation på drygt 70 kvadratmeter, med väggar som skjuts ut ur släpvagnen när den står parkerad. De ljudisolerade rummen kan inredas för olika typer av åtgärder med allt från primärvård till dagkirurgi och sociala tjänster.
Idén kan ses som den räddande ängeln för att hantera den lagstadgade hälso- och sjukvården i många landsortskommuner med utspridd befolkning och sviktande skatteunderlag.
– En mobil hälsostation kan drivas tillsammans av flera kommuner, eller kanske av ett självstyrande vårdområde. Det sänker enhetskostnaderna, och befintlig apparatur kan utnyttjas effektivare än om apparaterna står parkerade på ett sjukhus, säger docent Anna-Maija Raeste som har utvecklat konceptet med den mobila hälsostationen.
Hjärngymnastik
Raeste har vid sidan av undervisningen på institutionen för odontologi vid Helsingfors universitet varit en internationellt verksam företagare i hälsobranschen sedan 1984 då hon grundade företaget Comboral.
Konceptet med den mobila hälsostationen har hon som hjärngymnastik utvecklat vid sidan om, under företagsnamnet Caranna.
– Det är fråga om ett helhetspaket som erbjuder alla de tjänster och produkter som social-, hälso- och sjukvårdssektorn behöver, inklusive planering och finansiering. Det unika är att allt är uppbyggt kring mobila lösningar som flexibelt kan anpassas enligt behovet, betonar Raeste.
Hon berättar att utrymmena i den mobila kliniken fyller alla krav på integritet, sekretess och patientsäkerhet.
– Rummen kan utrustas för många olika typer av medicinska eller sociala uppdrag, och apparatur samt inredning är lätt att byta ut enligt behov.
Språket viktigt
I en mobil, flexibel klinik kan personalens språkkunskaper bättre anpassas till patienternas modersmål än om vården ges på en större hälsovårdscentral eller på ett sjukhus.
– Språket är en ytterst viktig faktor då en patient diskuterar sin hälsa. Känslor och olika termer kan vara svåra att uttrycka redan på patientens modersmål. Med en mobil hälsostation kan personalen lättare avdelas så att vården förs till klienterna på deras eget språk. Det här gäller i hög grad Österbotten, men även andra kusttrakter där det bor många finlandssvenskar, säger Raeste.
En mobil hälsostation minskar även behovet av långa taxifärder till hälsovårdscentraler och sjukhus för till exempel dialys, röntgen, skopier eller kemoterapi.
– Det ger stora ekonomiska besparingar för samhället och ökar patienternas välbefinnande då de inte behöver resa i kanske flera timmar för en kort behandling, säger Raeste.
Imagehöjande
Arto Lahti, professor i företagsamhet vid Aalto-universitetet som deltagit i utvecklingen av helhetskonceptet kring den mobila hälsostationen, anser att konceptet även kan ses som en imagefråga för Finland.
– Jag blev intresserad av Caranna därför att mobila lösningar inte hittills har utnyttjats i någon nämnvärd grad för att effektivisera social-, hälso- och sjukvården i Finland till fördel för klienterna, säger han.
Lahti påpekar att mobilnäten nu är så snabba att en läkare i den mobila enheten lätt kan få hjälp på distans med diagnoser eller analyser av röntgenbilder.
– Eftersom det i hög grad baserar sig på trådlösa dataförbindelser skulle det vara ett gyllene tillfälle att visa vad vi kan när det gäller att skapa fungerande mobila lösningar. Som jag ser det har konceptet också goda exportmöjligheter.
Lahti anser att det nuvarande hälsovårdssystemets stela strukturer och oförmågan att se hälso- och sjukvården som en helhet är det största hindret för att effektivisera vården.
– Cirka 30 procent av hälso- och sjukvårdskostnaderna beräknas i dag gå till resekostnader, vilket innebär flera miljarder euro för Finland. Om vården i högre grad kom till klienterna skulle det ge massiva besparingar.
Bokföringstermer hindrar
Finland kan enligt Lahti konsten att bygga komplexa politiska processer, medan ingen riktigt tycks veta hur man löser praktiska problem. Redan det finska redovisningssystemet med sin strikta indelning i fasta och rörliga kostnader är enligt honom ett stort hinder för nytänkande.
– Mycket i det nuvarande systemet, som exempelvis alla byggnader, ses som fasta kostnader. Med det tänket innebär en mobil hälsostation endast tilläggskostnader. I Sverige används däremot begreppet ”särkostnader”, vilket öppnar för möjligheten att kalkylera med alternativa kostnader, säger han.
Enligt Lahti borde den mobila hälsostationen jämföras med vilka andra alternativ som finns, av vilket ett är den nuvarande strukturen.
– Vad kostar det till exempel att vårdcentralerna är stängda största delen av dygnet, frågar sig Lahti.
Pilot behövs
Social- och hälsovårdsnämnden i Vasa fattade i våras ett principbeslut om att regionen ska bli den första kunden hos Caranna, som har beviljats Tekes-finansiering. Det slutliga politiska beslutet dröjer dock ännu på grund av osäkerheten om förvaltningsreformens slutliga innehåll.
– Konceptet är världsunikt och har i praktiken varit färdigt redan i två år. Nu måste en pilotenhet ut på marknaden för att i praktiken visa hur konceptet fungerar. Det går inte längre att vänta på ett eventuellt beslut i Vasa, utan nu byggs den första enheten åt en annan kund. Jag kan dock inte berätta vare sig var den byggs eller för vem den byggs, säger Raeste.