Afrikanska länder kodar för framtiden
Vivian Ubochi håller veckans sista lektion i dataprogrammering, eller kodning. Det är lördag i Lagos, och hon har undervisat de nigerianska ungdomarna i en hel vecka som en del av projektet Africa Code Week. Vad de lärt sig under veckan kan komma att bli hela deras framtid.
17-åriga Sarah har deltagit i dataprogrammeringskursen i Lagos. Från att inte ha kunnat något alls om datorer siktar hon nu på att programmera ett eget spel.
– Jag ber för att alla ska tycka om det – det är ett modespel. Det ska heta Beauty Sarah, säger hon.
I samband med Africa Code Week har hon tillsammans med några dussin andra unga lärt sig att programmera alldeles gratis. Kodningsveckan är ett evenemang som sträcker sig över hela den afrikanska kontinenten och i den nigerianska ändan är det Emeka Onyenwes företag som med hjälp av sponsorer helt gratis erbjuder kurser i programmering åt ungdomar från helt olika bakgrunder.
Onyenwe själv är en av många unga nigerianer som studerat utomlands och sedan valt att flytta hem igen. Tidigare stannade många välutbildade nigerianer i diasporan, men bland annat det dåliga ekonomiska läget i Europa har fått allt fler att återvända hem där gräset för speciellt it-företagare är mycket grönare.
Lokal problemlösning
När Onyenwe kom tillbaka till Nigeria efter flera år i Storbritannien, USA och Norge såg han många problem omkring sig – problem som egentligen bara saknade en lösning.
– Jag byggde en applikation som heter Find-A-Med ("hitta en läkare"). Idén kläcktes ur ett problem jag själv ställdes inför – en av mina vänner blev sjuk och jag kände inte till några sjukhus i närheten. Jag körde omkring med honom från sjukhus till sjukhus för att hitta ett som var öppet. Jag tänkte att här fanns ett problem som behövde lösas.
Onyenwes applikation visar användaren var de närmsta sjukhusen och apoteken finns på en karta. Kartsystemet i Nigeria visade sig vara bristfälligt, så ett behov för GPS-baserade program fanns. Användaren kan dessutom recensera sjukhuset efter besöket för att göra beslutet lättare för andra.
Applikationen har vunnit flera priser och röstats fram som en av de bästa apparna på kontinenten. Den öppnade också nya dörrar för Onyenwe, som nu jobbar med ett företag som både utvecklar lärplattformer och lär unga att programmera.
– Nu väntar sig människor att jag ska lösa hälsovårdsproblemet i Nigeria med hjälp av teknologi, skrattar Onyenwe.
Kodning är framtidsinvestering
Mobilteknologi och utveckling har gått hand i hand i flera år i Afrika. I takt med att mobiltelefoner spritt sig på kontinenten har olika innovativa lösningar, utvecklade speciellt för den afrikanska marknaden, ploppat upp som svampar ur jorden. Mest kända exempel är olika penningöverföringsprogram för mobiltelefoner.
Stephen Abbot Pugh jobbar på ett företag som heter Code For Africa. Det är en paraplyorganisation som samlar ihop olika it-företag i afrikanska länder och länkar dem med varandra. Dessutom har organisationen grundat teknologiföretag i bland annat Kenya, Sydafrika, Rwanda, Nigeria och Tanzania. Målet är att dessa företag ska bli självbärande.
Abbot Pugh sitter på sitt kontor i Kigali i Rwanda och berömmer afrikanska teknologiföretag med en intervju genom den estniska framgångshistorian Skype.
– Till exempel Rwanda, Kenya och Tanzania satsar alla stort på it-infrastruktur, så att de kan generera fler företag som använder it och som de kan exportera i framtiden.
Befolkningspyramiden ser annorlunda ut än i de nordiska länderna – befolkningen är ung, vilket betyder att det finns många unga som behöver jobb. Teknologibranschen är potentiellt en stor arbetsgivare, och många länder satsar gärna på att utbilda unga inom it.
– Orsaken till att många länder fokuserar på detta är att det återbetalar sig själv i framtiden. Om deras arbetskraft förstår sig på teknologi, kommer de att vara mer förberedda på vad som händer under de nästa årtiondena, säger Abbot Pugh.
Öppna upp hemlighetskulturen
Kodning betyder inte bara programmering av mobilappar och spel. För Code For Africa betyder det också öppen data och transparens.
– Vi försöker uppmuntra regeringar att släppa ut data, för det kan skapa företag. Alla de som lär sig att koda i Afrika just nu kan kanske se mera möjligheter i de data som regeringar har än regeringarna själva, säger Stephen Abbot Pugh.
Myndigheterna har ofta den bästa informationen om medborgarna, men om den inte öppnas utåt kan man gå miste om möjligheter att utnyttja den, tycker Abbot Pugh.
Många afrikanska regeringar lever ändå i en kultur av hemlighållande, där man inte är transparent med sin information. Code For Africa jobbar hårt med att dra bort slöjan från den enorma mängden information länderna sitter på.
– I många länder är det ändå som att jobba i motvind. Många är skeptiska till att släppa ut information.
Vissa länder har redan lovat släppa ut mer allmännyttig information och resultaten har varit bra. Till exempel Kenya och Sydafrika har frigjort mycket statistik som till exempel journalister kan använda, men också kodare.
År 2013 utvecklades mobilappen Got to Vote i Kenya av en av Code For Africas dotterorganisationer, Code For Kenya.
– Förra valet hade präglats av våld. Nu ville man att människor skulle ha information om var de kunde rösta och huruvida de var registrerade, förklarar Abbot Pugh.
Systemet var enkelt – via sms kunde kenyaner kolla om de var registrerade och när och var de kunde rösta. Både Malawi, Zimbabwe och Ghana har senare använt samma system i sina val för att bättre nå ut till folket.
Att utveckla system som fungerar med sms är viktigt också eftersom en stor del av människorna i Subsahara ännu inte har tillgång till internet.
– Den mobila revolutionen i Afrika gäller fortfarande främst för dem som har tillgång till en telefon, inte för människor som har tillgång till internet. Men det kommer att förändras inom de närmsta åren – telefoner och internet blir billigare.
Och när tillgängligheten ökar har afrikanska teknologiföretag en fördel. De har den lokalkännedom som krävs för att skapa produkter som människorna i afrikanska länder behöver och som kan konkurrera ut många utländska företag.
Emeka Onyenwe är imponerad. I flera av skolorna han besökt för att lära ut kodning har barnen aldrig ens rört en dator. Men det tar inte många minuter innan de är helt bekväma med att använda teknik.
– I slutet av dagen har de alltid skapat något, gjort något de är stolta över. Alla tror att kodning är kärnfysik, men man inser att det inte är så svårt. Jag tror kodning har blivit den här nya tidens språk, något som alla förr eller senare måste lära sig.
Drömmen är att kodning ska bli en del av läroplanen i grundskolan i Nigeria, precis som i Estland – och från och med nästa år även i Finland.
– Jag känner en kille som var hemlös. Han hade lärt sig koda, han hade en dator med en sprucken skärm som han jobbade med. Han blev upplockad av ett företag, sedan grundade han ett eget. Nu är han chef på sitt eget företag och har hem och familj, berättar Onyenwe.
Emeka Onyenwes plan är att hundratusentals barn och unga ska lära sig koda med hjälp av hans företag de närmaste fem åren. Den så kallade digitala läskunnigheten löser inte alla problem, men är ett bra verktyg för framtiden.
– Här i Afrika, där det finns nästan en miljard människor, måste vi lösa våra egna problem, eftersom vår marknad är väldigt egendomlig. Vi måste lära oss att skapa saker som löser våra problem.