Kish – en ö i hetluften
Tre gånger om dagen har iranska Kish Air flugit mellan Dubai och ön Kish, en resa på fyrtio minuter. Merparten av de 160 passagerarna i de gamla McDonnell Douglas-planen är fattiga asiatiska migrantarbetare som saknar arbetstillstånd i Gulfen och som därför måste resa utomlands var tredje månad för att förnya sina turistvisum.
KISH, PERSISKA VIKEN Från luften syns, förutom ett antal fraktfartyg som väntar på uppdrag, några omstridda öar som både Iran och Förenade Arabemiraten (UAE), gör anspråk på.
Landningen på öns anspråkslösa flygplats övervakas av en bemannad och väl synlig luftvärnspjäs. Planer finns på att kraftigt bygga ut flygplatsen till ett framtida nav för internationell flygtrafik. I dag tar flygplatsen emot runt 1,5 miljoner passagerare – men målet är 4–5 miljoner årligen.
Formaliteterna vid pass- och tullkontrollerna är tillbakalutade, jämfört med inresor till Teheran. Svenska besökare kan visumfritt stanna i 14 dagar på Kish som sedan 1989 är en ekonomisk frizon.
Lockar utländska investerare
Under januari månad hålls Irans första investerarmässa efter beslutet att häva sanktionerna just på ön i Persiska viken. Kish Energy Exhibition kommer enligt tidningen Tehran Times att locka investerare från 17 länder, däribland Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Kanada och Sverige – men inte USA. Ett stort antal iranska projekt inom olja, gas, petrokemisk industri, el och vatten ska visas upp och förhoppningsvis resultera i internationella satsningar.
2006 upptäcktes världens femte största offshore-gasfält utanför Kish som enligt planerna ska börja leverera gas i en första omgång under 2016. Utbyggnaden av gasfältet sker kontinuerligt. Borrfartygen syns tydligt från vårt hotellfönster.
Kish kan enligt bedömare bli inkörsporten till Irans energisektor genom att utländska investerare kan utnyttja frihandelszonens fördelar med skattefrihet under 15 år, 100-procentigt utländskt ägande, gynnsam lagstiftning i övrigt och visumfrihet (britter och amerikaner behöver dock visum tills vidare).
Det började med pärlor …
Under medeltiden var Kish en av arabvärldens främsta handelsplatser. Äkta pärlor som fridykare hämtade upp ur Persiska viken skapade öns rikedomar.
Förenade Arabemiraten och andra arabiska Gulfstater skulle gynnas av ökad handel med Iran via Kish – om världsläget tillåter. Enbart UAE skulle tjäna 13 miljarder dollar fram till 2018 om sanktionerna mot Iran hävs, enligt IMF.
I den statistiken ingår även ett ökat antal iranska turister som spås övernatta i Dubai. Sanktionerna har halverat antalet iranska besökare i UAE. Före den upptrappade krisen mellan Saudiarabien och Iran vid årsskiftet hoppades Förenade Arabemiraten på iranska investeringar och på att banksystemen åter skulle öppnas mellan länderna.
Förutom satsningar på tung industri och infrastruktur ska den växande turismen locka internationella investerare.
Enligt The Economist finns det planer att bygga 30 femstjärniga hotell på Kish. Schweiziska hotellkedjan Mövenpick, amerikanska Hilton och den Abu Dhabi-baserade hotellkedjan Rotana sägs vara intresserade av etablering på ön.
Redan nu syns flera stora hotellprojekt växa upp längs öns attraktiva stränder, det ena mer spektakulärt än det andra. Påkostade semestervillor kantar kustvägen. Det råder nybyggaranda, inte minst när det gäller nya restauranger och gallerior.
En förutsättning för omfattande charterturism är en utbyggnad av flygplatsen som har ytterst begränsade resurser. Den dög däremot åt shahen av Iran som ofta tillbringade sina semestrar på Kish tillsammans med sina jetset-vänner. Han ska vid flera tillfällen ha landat med Concorde på flygplatsen som har en relativt lång start- och landningsbana, anpassad efter militärens behov.
Redan på shahens tid – han störtades vid den islamiska revolutionen 1979 – fanns det lyxhotell och även ett casino på ön. I dag tillåter inte landets stränga lagar spel och dobbel, men alla vi talar med är överens om att Kish erbjuder en betydligt liberalare atmosfär jämfört med många platser på fastlandet.
– Här går inte polisen lika hårt fram om en kvinna låter håret fladdra fritt utan sjal, säger en iranier som har flyttat hit med sin fru för att kunna njuta av större sociala friheter än på fastlandet.
Eliten flockas till Kish
Visst skiljs män och kvinnor åt på badstranden och Lady’s Beach är omgärdad av höga murar som ska förhindra insyn.
Inne på denna könssegregerade badplats kan dock kvinnorna sola och bada i bikini om de vill. Många avnjuter flera loja timmar tillsammans med väninnor och kvinnliga släktingar på badplatsen, där det också går att beställa massage och skönhetsbehandling.
Och vågorna i Persiska viken är behagliga att bada i, även mitt i vintern.
- En blick på kartan visar att ön Kish i Persiska viken har hamnat i hetluften mitt emellan arvfienderna Iran och Saudiarabien.
- Ön Kish är 91 kvadratkilometer stor med en fast befolkning om cirka 26 000 invånare ligger 18 kilometer från Irans fastland.
- Till ön har iranska Kish Air haft regelbundna flygningar från Dubai och Abu Dhabi med gamla italienska flygmaskiner samt flygförbindelser med ett tiotal städer på iranska fastlandet.
- De sedan länge starka spänningarna mellan det sunnikonservativa Saudiarabien och det shiitiska och persiskdominerade Iran nådde ett nytt lågvattenmärke efter hals-huggningen av den saudiske shialedaren Nimr al-Nimr den 2 januari, vilket ledde till att iranska demonstranter stormade saudiska beskickningar i Iran. Riyadh bröt därefter sina diplomatiska förbindelser med Teheran, vilket följdes av Bahrain och Sudan.
- Förenade Arabemiraten har trappat ned sina relationer, trots att Dubai har omfattande handel med Iran.
- Bland investerare på Kish ökar nervositeten för att spänningarna i Persiska viken ska sätta stopp för en nedmontering av sanktionerna mot Iran.
- Saudiarabien vill inte att Iran ska kunna träda in i världssamfundets ekonomiska värme igen.
- Kish är starkt beroende av turistinkomster.
- Ön lockar varje år över en miljon iranier och ett växande antal utländska turister, som besöker ön för dess tropiska klimat och vattensporter i korallreven.
Unga iranier – Kish är en omtyckt semesterö för Irans välbärgade elit – flockas gärna kring hotellen och tillgången på starka men illegala drycker sägs vara förhållandevis god.
Smuggelsprit är lätt att ta in via båt från Dubai.
Till skillnad från gatubilden i fastlandets städer lyser plakat med högste ledaren ayatolla Khamenei samt republikens grundare ayatolla Khomeini så gott som helt med sin frånvaro. Inne på det stora hotell där vi bor ser vi inte enda bild av högste ledaren eller hans föregångare, ayatolla Khomeini som ledde den islamiska revolutionen 1979.
– Vi behöver dem inte här på Kish, konstaterar en ung man lakoniskt och pekar i stället bort på en tavla som pryds av en symbol för den urgamla zoroastriska guden Ahura Mazda och profeten och filosofen Zarathustra.
Vid solnedgången färdas en karavan med bilar mot öns sydvästkust. Här ligger en av Kishs stora turistattraktioner: det strandade och sönderrostade skrovet av lastfartyget Koula F. Hon rände på grund 1966 bara något hundratal meter från stranden. När alla försök att dra henne flott misslyckats, satte besättningen fartyget i brand och lämnade ön.
I dag har en hel liten turistnäring byggts upp vid vraket som gör sig mycket vackert i solnedgången. Här finns både serveringar, uthyrning av elmopeder, klätterställningar för barn och en shiitisk minimoské, en hussieniya. Ungdomar går hand i hand över gräset och polisen vänder bort blicken.
Fattiga migrantarbetare
På återresan till Dubai fylls planet åter med fattiga migrantarbetare. En del har väntat i dagar i trånga kyffen på att deras visumhandlingar ska bli klara. Många fingrar nervöst på sina dokument: Det är inte självklart att de släpps igenom nålsögat Dubai ännu en gång. De utgör en föga penningstark grupp "turister" vars uppgift är att hålla turistindustrin i UAE flytande under usla levnadsförhållanden.
I kön till emiratets passpolis viskar en medelålders filippinska försiktigt till oss:
– Visst är det jobbigt med de här resorna fram och tillbaka var tredje månad, men det blir ändå billigare för oss än om vi måste söka arbetstillstånd här.