"Integrera dem som kommer ordentligt"
Brister i jämlikhet leder till ohälsa, säger den brittiske läkaren och forskaren sir Michael Marmot. Hans recept är att satsa på barnen.– Ge dem den bästa start i livet ni kan, säger Marmot, som deltar i Läkardagarna i Helsingfors.
Michael Marmot börjar med att tala om Baltimore, den amerikanska östkuststaden som hamnade i rubrikerna i april i fjol efter att den 25-årige afroamerikanen Freddie Gray dog efter konfrontation med lokal polis. Marmot, som besökte staden kort efter händelsen, blev tagen på en rundtur av sina värdar och såg områden där vartannat hus hade försetts med ett rött kors på dörren för att myndigheterna klassificerat bostaden som oduglig.
I andra stadsdelar bodde välbärgade familjer och i de kvarteren låg också antalet vapenincidenter på en betydligt lägre nivå än bland de fattiga familjerna.
– Ja, vi vet redan att det finns fattigdom, men varför ska vi bry oss om den? frågar han.
Svaret kommer lika rappt som frågan. Om värden som altruism eller empati inte känns viktiga så kan man alla gånger börja tänka själviskt. Om de som har det bättre inte bryr sig om dem som har det sämre, kommer också medelklassen att drabbas av fenomenen i fattigdomens kölvatten.
"Satsa på utbildning"
– Ju lägre social status, desto sämre hälsa. Därför lönar det sig att satsa på utbildning. Ju bättre utbildning, desto bättre mår folk.
Marmot, som just nu är ordförande för Världsläkarförbundet och leder enheten Institute of Health Equity vid University College i London, bär sitt budskap över hela världen. Sociala förhållanden påverkar folkhälsan, säger han och uppmanar politiker att se förbi sina eventuella stridsäpplen och arbeta för en bättre hälsa för alla.
Marmot har talat om samhällsklyftor och hälsa i närmare fyrtio år och 2008 kom rapporten Closing the gap in a generation ut. Rapporten skrevs för Världshälsoorganisationen WHO och arbetet leddes av Marmot.
Två år senare fick den brittiska regeringen en likadan hälsning i form av rapporten Fair Society – Healthy Lives. I båda är budskapet detsamma – att en god folkhälsa inte i första hand kräver satsningar på sjukvårdspolitik, utan att man lyckas minska klyftan mellan olika samhällsgrupper.
I höstas publicerades Marmors bok The Health Gap: the Challenge of an Unequal World (ung. Hälsoklyftan – utmaningen för en ojämlik värld). I den skriver han om betydelsen av att vara läskunnig, ha fått utbildning och ha ett arbete. Han påminner om att japaner i sitt välbärgade samhälle i medeltal lever 38 år längre än invånarna i Sierra Leone.
– Det kommer alltid att finnas ojämlika samhällen, men hälsoskillnaderna behöver minskas och det kräver socioekonomiska åtgärder, säger han.
"Ställ inte utanför"
Marmot uppmanar just nu européerna att vara uppmärksamma på att det turbulenta läget med stora flyktingströmmar kan skapa djupa socioekonomiska klyftor av amerikansk modell i Europa.
Vad borde då finländarna förstå i en tid när flyktingströmmen vänt sig norrut?
– Eftersom ni fattat ett politiskt beslut att agera trygg hamn för ett antal flyktingar är det livsviktigt att ni låter dem integrera sig i ert samhälle på samma villkor som alla andra. Nu behöver ni kämpa för att inte exkludera. De som kommer som flyktingar ska kunna del av sociala förmåner, hälso- och sjukvård och skolgång.
Marmot kallar det kortsiktigt att säga att det mest är unga män som kommer och att de inte längre kan integreras i utbildning.
– De unga männen kommer att få barn och ni vill inte att de här unga männens framtida barn blir en grupp som ställs utanför samhället.
Marmot drar sig inte för att tala om de socioekonomiska klyftorna någonstans. Han uppmanar individer och länder att arbeta för bättre hälsa för alla.
– Gör något. Gör mer. Gör bättre, lyder hans mantra.
Alla gånger når han inte fram genast. Nyligen lämnade han en artikel till en amerikansk tidskrift och förde sedan ett samtal med redaktören, som hade svårt att förstå en del av resonemanget. Till slut kom en tvekande slutsats. Menade Marmot att det finns länder där medelklassen betalar skatt som sedan används för att stödja de fattiga? Det låter som något från en annan planet, sade redaktören och föreslog en strykning av just den biten.
– Just därför bör det vara kvar i artikeln. Vi måste prata om hur man kan göra för att jämna ut hälsoskillnaderna, säger Marmot.