"Invandringen påverkar svenskans ställning"
Ville Niinistö vill att invandrare ska kunna jobba i den offentliga sektorn även om de inte talar båda nationalspråken. Han vill att tjänstemannasvenskan ska börja fungera bättre i praktiken.
De grönas ordförande Ville Niinistö anser att debatten om svenskans ställning i Finland är exkluderande och inåtriktad.
– Ska vi klara oss bättre som samhälle och ekonomi bör vi se utåt efter nya lösningar. Arbetsmarknaden, samhällsatmosfären och skolan är de viktigaste elementen, säger han.
Niinistö håller inte med partikamraten Osmo Soininvaara som i veckan bloggade om att den obligatoriska skolsvenskan går ut över Finlands konkurrenskraft då finländarna lär sig för lite av världsspråken.
– Det är fel och det andas instängdhet att ställa språk mot varandra, i synnerhet efter att debattklimatet blivit hårdare med invandringen. Språkkunskaper är inte ett nollsummespel som Soininvaara antyder, säger Niinistö.
Han hänvisar till pedagoger som säger att barn kan lära sig många språk om de får börja tidigt och använda språken på ett meningsfullt sätt. Och han har två tvåspråkiga barn som levande exempel. De har lärt sig ett tredje språk, engelskan, genom spel.
– Den yngre som går i tvåan lär sig dessutom spanska genom att titta på en serie och får stöd i en spansk grupp på eftis. Möjligheterna är hur stora som helst om pedagogiken utnyttjar de digitala hjälpmedlen, säger Niinistö.
Partiordföranden kritiserar Soininvaaras resonemang också för historielöshet. Man kan inte avskaffa finskan eller svenskan i Finland bara för att världen talar engelska. Niinistö vill koppla svenskundervisningen till vår egen historia för att stärka vår nordiska identitet.
– Svenskkunskaper hjälper inte bara finska företag i handel med Sverige. Finländska affärsmän som talar svenska kan hävda sig tillsammans med nordiska kolleger till exempel i förhandlingar med Kina. Av de finländska diplomater och affärsmän jag har träffat i Sydostasien har de som umgås på svenska med nordbor större kontaktnätverk än de som bara talar engelska.
Från fyran eller åttan
Angående skolsvenskan flaggar Ville Niinistö för mer flexibilitet i läroplanen. Den är nyligen godkänd och därmed inte aktuell, men om den gick att påverka skulle Niinistö öppna för svenska tidigare än i sexan, men valbart:
– Så att man antingen skulle välja svenska eller ett annat språk i fyran eller femman. Börjar man som tioåring kan man bli riktigt bra. Och de som skulle välja något annat än svenska skulle läsa svenska från åttan.
Riskerar inte skillnaderna i grundskolan att bli stora om en läser svenska från fyran och en annan från åttan?
– I dag drabbas de motiverade mest då alla studerar i samma grupp, och intresset är varierande. Man måste göra det lättare för dem som vill bli flerspråkiga och inte vänta till sexan. Den som börjar i åttan skulle ändå få en bas om språkintresset vaknar senare.
Niinistö uppmuntrar till tvåspråkiga skolor i genuint tvåspråkiga områden, men han vill också se mer samarbete mellan finska och svenska skolor, så att barnen faktiskt talar svenska när de träffas. Poängen är att det intresse som finns för svenskan på finskt håll ska bemötas inkluderande.
– De som anser att de har en dörr på glänt till det svenska ska kunna öppna den dörren.
Niinistö är förstås medveten om att många vill slå igen dörren, att de uppfattar svenskan som ett onödigt tvång. Men argumentet att svenskan går ut över ryskan, som vore nyttigare vid östgränsen, köper han inte.
– De som verkligen vill läsa ryska har nog oftast möjligheten. Svenskan står inte i vägen.
Vad säger du till dem som vill slopa skolsvenskan?
– Debatten går fel om man utgår från att det finns en begränsad mängd språk man kan lära sig. De som är emot svenskan är oftast benägna att överge det öppna och utåtriktade samhället överlag.
Niinistö varnar för att ställa språkgrupper mot varandra och vända sig inåt. Han menar att ett öppet samhällsklimat och en utåtriktad världssyn är bäst för samhället och ekonomin. Behovsprövningen bromsar ändå andelen invandrare i arbetslivet.
– Det borde bli lättare att anställa människor med utländsk bakgrund. Ju fler språk vi har på arbetsmarknaden desto bättre för företagen, desto mer tolerans och nyfikenhet. Namnlös rekrytering vore ett sätt, det kan ge en rättvisare behandling.
Samtidigt, menar Niinistö, ska inte heller svenskans försvarare vända sig inåt och slåss med gamla argument. Invandringen gör samhället flerspråkigt. Niinistö vill se fler invandrare i den offentliga sektorn, men då måste man rimligtvis förenkla språkkraven.
– Ju fler språk myndigheterna behärskar desto bättre. Vi behöver fler offentligt anställda som kan andra språk fastän de inte talar båda nationalspråken.
Det skulle påverka tjänstemannasvenskan. Niinistö vill att alla myndigheter ska kunna ge service på god svenska utan att varje tjänsteman individuellt behöver fylla de formella språkkraven. I dag är det snarare så att alla tjänstemän kan svenska på pappret men få kan ge den goda servicen i praktiken.
– Det är viktigare att fokusera på att den svenska servicen fungerar än att fokusera på varje individ i förvaltningen. Det skulle göra tjänstemannasvenskan bättre, den får inte försämras. Man måste modernisera sättet att försvara svenskans ställning då det talas allt fler språk i vardagen.