Wallström: Rädsla i Finland för svenskt Natobeslut

SÄLEN På söndag inleddes den årliga konferensen Folk och försvar. Hela den svenska försvarseliten och en del representanter från Finland, sammanlagt 350 personer, är samlade i Sälen för att diskutera säkerhets- och försvarspolitik.

Redan inför konferensen väcktes debatten om Sverige och Nato till liv i och med att tjugofem försvarsdebattörer och ambassadörer i en artikel i Dagens Nyheter i veckan skrev att "ett Sverige i Nato skulle stärka säkerheten i Östersjöområdet, medan ett Sverige utanför alliansen ökar osäkerheten".

Men det håller Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) inte med om.

Hon menar att ett Natomedlemskap och ett meddelande att "man plötsligt avbryter den militära alliansfriheten skulle innebära 'tvära kast' som inte skulle göra gott för tryggheten i Östersjöområdet".

– Jag tror inte att det skulle bidra till avspänning. Vi vill undvika att det kommer till ökade konflikter eller våld.

Hon säger att Sveriges säkerhetspolitiska linje står fast.

– Det måste väl vara så att vår främsta uppgift är att bidra till avspänning, inte att eskalera motsättningar och problem i vår omvärld.

Lettland: Medlemskap bra

Samma dag publicerades också en gemensam debattartikel av Finlands och Sveriges statsministrar i dagstidningar i både Finland och Sverige.

Den betonar det fördjupade försvarssamarbete som länderna kom överens om i fjol. Juha Sipilä (C) och Stefan Löfven (S) skriver dessutom att "vi anser att alliansfriheten tjänar oss väl och är en erfarenhet att beakta också då vi bedömer de aktuella utmaningarna".

De är ökad militär aktivitet i Östersjön, terrordåd, kriget i Syrien, Rysslands annektering av Krim och flyktingkrisen – "den allvarligaste utmaningen mot europeisk säkerhet sedan kalla krigets slut".

Varken Sipilä eller Löfven kommenterade sin text närmare under söndagen. På frågan varför den publiceras just nu säger Margot Wallström att det handlar om att oppositionspartierna i Sverige har bytt fot. På ett år har åsikten hos hela den borgerliga alliansen svängt så att den nu är för ett svenskt Natomedlemskap, hos Centerpartiet visserligen villkorat med att Finland ska gå med samtidigt.

Men Wallström hänvisar också till det hon beskriver som en oro i Finland.

– Jag har själv under mitt senaste Finlandsbesök konstaterat att det finns en rädsla i Finland för att Sverige skulle ta ett beslut utan att konsultera eller samarbeta med Finland. Det är väldigt viktigt att konstatera att vi jobbar nära varandra, vi samarbetar och ska försöka hålla en gemensam linje så långt som möjligt, säger hon.

I Finland minns många att Sveriges ansökan om EU-medlemskap kom som en överraskning.

Kort efter Wallström talar Lettlands president Raimonds Vejonis på konferensen. Han säger att det vore bra för säkerheten och freden i regionen om Finland och Sverige var med i Nato.

Klart att inte nu

I Finland mjukade regeringen upp sitt program i våras något så att man inte längre utesluter en Natoansökan under denna valperiod. På sina håll inte minst i Sverige har det till och med tolkats som att Finland håller en dörr öppen mot Nato.

Charly Salonius-Pasternak, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, anser att Juha Sipilä med debattartikeln klart signalerar att en Natoansökan inte är aktuell nu.

– Jag har inte sett så tydligt i skrift att man säger det.

Det här även om Finland enligt vårens regeringsprogram ska utreda vad ett Natomedlemskap skulle innebära, och utgången sett till artikeln kan verka given.
Samtidigt påpekar Salonius-Pasternak ändå att mycket kan hinna hända på bara något år.

Det centrala budskapet i artikeln är, enligt honom, betoningen att Sverige och Finland agerar tillsammans, medan det transatlantiska samarbetet, EU och Nato bara nämns med några meningar.

Också i Sverige ska landets medlemskap och samarbete, med bland annat Nato, utredas enligt en försvarsuppgörelse i våras, men regeringen har betonat att det inte handlar om en utredning om medlemskap. På våren ska riksdagen ändå besluta om ett så kallat värdlandsavtal med ett samarbete som ska gälla också i krislägen och till och med vid krig.