Allt fler jobbar utan kollektivavtal
Antalet personer som jobbar i branscher som saknar kollektivavtal stiger. Den bedömningen gör Juri Aaltonen, ordförande för Tjänstemannaförbundet för specialbranscher Erto.
En utredning som Arbets- och näringsministeriet gjort finns det 225 000 anställda som inte omfattas av kollektivavtal inom den privata sektorn. De får till exempel inte de allmänna riksomfattande löneförhöjningarna eller semesterpenning om inte arbetsgivaren beslutar om det.
– I kollektivavtalen stipuleras många bättre villkor än i arbetslagstiftningen, säger Salla Luomanmäki, verksamhetsledaren för Akavas Specialorganisationer.
Sådana är bland annat lön under sjuk- och moderskapsledigheter, reseersättningar och olika slags tillägg som inte nämns i lagen, säger Luomanmäki.
Arbetsvillkoren för dem som inte omfattas av kollektivavtal bestäms i det personliga arbetsavtalet.
– Då bestäms lönen enbart utgående från arbetsavtalet, säger Annika Rönni-Sällinen, chef för arbetsvillkorsfrågor på fackcentralen FFC.
Det finns ingen omfattande utredning om vilka branscher som står utanför kollektivavtal. Rönni-Sällinen säger att det är frågan om relativt nya branscher.
Bokförare utan allmänt bindande avtal
Problemet för fackförbunden är att företagen inom många branscher inte har organiserat sig under ett arbetsgivarförbund och då har fackförbunden ingen förhandlingspart.
– Till exempel gym och många skönhetsbranscher saknar kollektivavtal, säger Rönni-Sällinen.
Aaltonen lyfter också fram reklambranschen och smådjursklinikerna.
Aaltonen säger att det vid sidan av de branscher som saknar kollektivavtal finns branscher som har kollektivavtal som inte är allmänt bindande. Då gäller de endast de företag som hör till arbetsgivarorganisationen. Till exempel inom ekonomiförvaltningen jobbar närmare 10 000 personer, men bara ungefär hälften av dem omfattas av branschens kollektivavtal.
– Kring 5 000 har alltså inte den rätt till semesterpenning som kollektivavtalet ger. Ändå får 90 procent av personalen inom branschen semesterpenning. Orsaken kan vara de personliga arbetsavtalen eller företagens politik.
"Sparar resurser"
Aaltonen påpekar att om semesterpenningen grundar sig på det personliga arbetsavtalet och inte på kollektivavtalet påverkas den inte av de tvångslagar regeringen planerar.
De som inte berörs av kollektivavtal får alltså behålla sin semesterpenning även om regeringens kontroversiella lagförslag godkänns.
– Tvångslagarna minskar lönen bara för dem vars rätt till semesterpenning utgår från kollektivavtalet, säger Aaltonen.
Luomanmäki säger att uppkomsten av nya yrken och nya branscher inte får innebära att man tvingas jobba utan kollektivavtal. Kollektivavtal ger bättre arbetsklimat och motivation och därmed också bättre produktivitet, säger hon.
– För att inte tala om att när man kommer överens om arbetsvillkoren för en stor grupp på en gång får man tid och energi över för annat arbete.