Forskare mörkar detaljer för livets bästa
Vetenskap ska vara öppen och tillgänglig, men inom biologin går man delvis åt motsatt håll. Forskare hemlighåller exakta fyndplatser av hotade arter för att skydda dem mot samlare och tjuvskyttar.
Vetenskapliga tidskrifter har delvis slutat att publicera exakta fyndplatser när de beskriver nyupptäckta arter. Det är för att minska risken för att främst grodor, ödlor och ormar ska falla offer för samlare, och riskera att dö ut. Också vissa växter behöver skydd av samma skäl.
Om detta skriver The Guardian, och nämner ett färskt fall. Två kinesiska forskare beskriver i en artikel i tidskriften Zootaxa en tidigare okänd ödla som de hittat i södra Kina. Men de hemlighåller den exakta lokalen.
”Närbesläktade ödlor har blivit populära sällskapsdjur, och kommersiella samlare med detaljinformation från vetenskapliga journaler driver grod- och kräldjur mot utrotning”, skriver kineserna i Zootaxa. De tillägger att de har lämnat den exakta informationen till berörda myndigheter, och att andra forskare kan få samma information på begäran.
– Fyndplatsinformation kan missbrukas inom handeln, och skapar lätt en efterfrågan på ovanliga, skyddade eller hotade djur, i synnerhet om de är karismatiska, färggranna eller unika till sitt utseende, säger Mark Auliya vid Internationella naturvårdsunionen till Guardian.
Det är nytt att de kinesiska forskarna skriver ut orsaken till att de döljer fyndplatsen, men mörkläggning av skyddsskäl är ändå inget nytt fenomen, uppger professor Olof Biström vid Naturhistoriska centralmuseet.
– Jag har hört om motsvarande fall flera gånger, och frågan har diskuterats i Cites-sammanhang de senaste tio åren, säger han.
Biström koordinerar Finlands vetenskapliga myndighet inom Cites, konventionen om internationell handel med hotade arter. En del av handeln är olaglig och svårstoppad. För något år sedan såldes en exotisk ödla allmänt på den europeiska näthandeln bara någon månad efter att forskarna hade upptäckt den på Madagaskar.
– Vetenskapen ska vara öppen och tillgänglig, men kanske det ibland kan räcka för allmänheten att få veta att en ny art har upptäckts utan att forskarna säger exakt var, säger Olof Biström.
Från fjärilar till elefanter
Tjuvjakten på Afrikas lejon, noshörningar och elefanter är allmänt känd, men den illegala handeln med djur och växter är betydligt mer omfattande än så. Till exempel är flera fjärilar inom släktet Ornithoptera hotade för att de är eftertraktade för sin imponerande storlek och prakt.
I Finland upptäcks inte så många för vetenskapen nya arter, och de som upptäcks är oftast småkryp utan kommersiell efterfrågan. Därför behöver de här fynden inte hemlighållas.
– Överlag finns en önskan om att vetenskapen skulle vara mer öppen, men det skulle förutsätta att samhället utvecklades så att hotbilderna minskade. Jag hoppas på det, men jag tror att tanken är naiv och utopistisk, åtminstone på kort sikt, säger Olof Biström.
Hos oss hemlighålls exakta häckningslokaler för fåglar som – utöver alla naturliga hot – riskerar att utsättas för äggsamlare eller förföljas av tjuvskyttar.
För att skydda Lapplands jaktfalkar utlämnas ingen information om häckningslokaler ens till amatörfågelskådare.
– Jag antar att det blir vanligare att uppgifter om exakt förekomst kommer att hemlighållas i internationella sammanhang, men förhoppnings- vis inte hos oss. Öppenhet kan också förbättra skyddsmöjligheterna. De flesta bryr sig om naturens mångfald, och ju fler som känner till att ett område är skyddsvärt desto bättre, säger Aino Juslén, enhetsdirektör vid Naturhistoriska centralmuseet.
Hon är med om att utveckla Finlands artdatacenter, en webbportal för samlad information om biologisk mångfald. På laji.fi ska vem som helst kunna hitta relevant information om alla våra arter, men inte hur exakt information som helst.
– Vi diskuterar för närvarande vilka arters förekomst som av skyddsskäl inte ska uppges exakt. Det blir väl snarast en del ryggradsdjur som jaktfalken, några ovanligt praktfulla växter som guckusko, och kanske någon fjäril därtill, säger hon.
För sådana arter ska utbredningsområdet presenteras i grova drag. Forskarna måste avväga noga från fall till fall. Lagen förutsätter öppenhet också inom naturskyddet.
– Men det finns en paragraf som säger att informationen inte får äventyra skyddet av arten, säger Juslén.
- Den illegala handeln med vilda djur och växter beräknas omsätta 10–20 miljarder dollar om året, enligt Interpol.
- Upptäckten av nya arter kan skapa stor efterfrågan. När den indonesiska ormhalssköldpaddan beskrevs som en egen art 1994 samlades det in så många exemplar att arten nästan är utdöd i naturen.
- Internationella naturvårdsunionen rekommenderar att vetenskapliga tidskrifter inte publicerar platsinformation om hotade arter med högt marknadsvärde.