Merikarhu kan rädda över 200 flyktingar
– Visst känns det ganska spännande, medger löjtnant Laura Painilainen en halv timme innan bevakningsfartyget Merikarhu lägger ut på sitt tuffa uppdrag bland båtflyktingarna i Egeiska havet.
Merikarhu slukades av den trolska sjöröken när hon på torsdagseftermiddagen rundade Skatudden och inledde sin 8 000 kilometer långa färd till Göran Schildts hemö Leros i grekiska arkipelagen. Från Leros hamn ska Merikarhu i drygt två månader delta i operation Poseidon Rapid Intervention, som finansieras av EU:s gränsbevakningsmyndighet Frontex. Bevakningsområdet består av havsområdet mellan Turkiet och de grekiska öarna.
- Längd x bredd: 58 m x 11 m.
- Räckvidd: 5 000 sjömil.
- Marschfart: 12 knop.
- Besättning: Normalt 12, nu 20.
- Bestyckning: 12,7 mm:s maskingevär och 23 mm:s skeppskanon.
– Merikarhu ska se till att de illegala migranterna kommer fram till myndigheterna under kontrollerade former, säger kommendörkapten Mikko Simola, som ansvarar för koordineringen av Frontexoperationen.
I Grekland förhör och registrerar myndigheterna de nyanlända. De som klarar granskningen ska slussas vidare till Europa, medan de som inte fyller kriterierna återförpassas till Turkiet.
Till Merikarhus viktigaste uppgifter hör sjöräddningen. Enligt de grekiska myndigheterna var cirka 90 000 flyktingar föremål för olika former av räddningsoperationer under fjolåret. Sammanlagt tog sig 750 000 människor till Europa den här vägen, ombord på gummibåtar och andra undermåliga farkoster.
God sikt. Bevakningsfartyget Merikarhus kommandobrygga domineras av stora vindrutor åt alla håll. Befälhavaren Tuomas Luukkanen anropas på radion.
– Det kom över hundratusen flyktingar den här vägen i december ännu och det finns inga tecken på en avmattning under vinterhalvåret, säger Simola.
Merikarhu opererar med två tjugomannabesättningar som är i elden i tre veckors perioder.
– Normalt består besättningen av tolv personer, men nu har vi med specialutbildade gränsbevakare, bland annat ytbärgare, säger Merikarhus befälhavare Tuomas Luukkanen.
Kan rädda 200
Fartyget har specialutrustats för uppdraget. Bland annat med en ramp som kan fällas ner för att få upp nödställda om sjögången är svår. På övre däck finns två orangefärgade räddningskorgar som fungerar som ett upp och nedvänt paraply.
– Vi kan placera en man i korgen och lyfta fyra nödställda åt gången, säger Luukkanen.
Merikarhu utrustas också med två snabbgående gummibåtar som vid behov snabbt kan sjösättas.
Fartyget förmår plocka upp sammanlagt tvåhundra personer, vilket i praktiken kan betyda ungefär två gummibåtslaster med flyktingar.
– Men självklart lämnas ingen kvar i havet, om de är fler än så, försäkrar Luukkanen.
Gränsbevakningens patrullbåt som opererar i den grekiska arkipelagen har hunnit plock upp hundratals flyktingar.
Avsikten är också att försöka gripa människosmugglarna.
Merikarhu har värmekamera och annan apparatur för nattspaning, den tid på dygnet under vilket fartyget huvudsakligen opererar.
– Kommandocentralen ligger i Pireus där vi har en finländsk förbindelseofficer som kan peka ut objekt som de vill att vi tar oss en titt på.
Fjärrpatrullering. Merikarhus befälhavare Tuomas Lukkanen ska föra sitt fartyg och sina mannar 8 000 kilometer hemifrån.
Förhör kvinnorna
Enligt Frontex uppskattningar uppger en sjättedel av flyktingarna fel nationalitet när de anländer. Därför har Merikarhu folk ombord som är specialister på att höra flyktingarna.
Eftersom många av flyktingarna inte kan förhöras av manliga personer kommer en kvinnlig besättningsman att ingå i Merikarhus båda besättningar.
– Det blir mitt uppdrag att höra kvinnorna, säger löjtnant Laura Painilainen, 27, Finlands genom tiderna andra kvinnliga sjöofficer.
– Det är inte första gången jag är den enda kvinnan ombord. Fyra gånger har jag varit på olika kommenderingar på krigsfartyg.
– Jag jobbar som däcksofficer ombord på Merikarhu, men det är klart att man måste vara mentalt beredd också på sjöräddningsuppdrag.
Painilainen hör till den besättning som inleder resan och som sedan byts ut när fartyget beräknas nå Malaga den 16 februari. Då kommer hon hem för en tre veckors period innan det bär av till Leros för att avlösa den andra besättningen.
Hemlängtan kommer hon knappast att lida av. Perioderna är lämpligt korta och så råkar sambon åka på ett krishanteringsuppdrag i samma väderstreck samtidigt.
– Det råkade bra, det finns ingen som väntar där hemma den här gången.
De flesta ombord har också de tidigare erfarenhet av patrulluppdrag på Medelhavet eller olika krishanteringskommenderingar.