Europabörser smittas av oron i Kina
När de kinesiska börserna i går stängde strax efter att de öppnat och kurserna rasat sju procent spriddes börsoron västerut. De kinesiska myndigheterna gör sitt yttersta för att få situationen under kontroll.
Gårdagen blev den kortaste handelsdagen hittills i den kinesiska börshistorien. För andra gången den här veckan stängde börserna i förtid, i går efter bara en halv timmes handel. Det efter att kurserna hade sjunkit med över sju procent, en gräns myndigheterna satt upp för att förhindra ännu större börsras och utförsäljning av aktier.
procent har Helsingforsbörsen backat sedan årsskiftet.
Handeln vid de europeiska börserna präglades av händelserna i Kina, men här var nedgången mindre, runt tre procent. Helsingforsbörsen slutade 2,23 procent på minus. För bolag med stark anknytning till Kina som Kone och Konecranes var nedgången däremot större.
Samtidigt har den kinesiska centralbanken nu låtit den kinesiska valutan yuan sjunka i förhållande både till den amerikanska dollarn och till euron. Yuanen ligger nu på sin lägsta nivå på fem år i förhållande till andra större valutor, något som bland experter väcker farhågor om ytterligare en devalvering för att stödja den egna exportindustrin.
Kina har länge varit motorn i världsekonomin med en årlig tillväxt runt sju procent. Tillväxten fortsätter, men långsammare. Frågan är enligt Aktias chefsekonom Heidi Schauman om det sker kontrollerat, eller om de ekonomiska siffrorna innehåller negativa överraskningar.
– Det finns mycket oklart i den kinesiska situationen som vi inte känner till och inte kan analysera ännu. Det kan hända att det vi ser nu bara är en börsoro, men det kan också vara ett tecken på att den kinesiska ekonomin nu verkligen går in i ett skede av betydligt lägre tillväxt, säger Schauman.
Oklara siffror
Speciellt den kinesiska industrin har problem med tillväxten och västerländska analytiker är skeptiska till att de ekonomiska siffror de kinesiska myndigheterna publicerar verkligen håller streck. Till exempel Japans finansminister Taro Aso uttryckte i höstas oro över att Kinas officiella bnp-siffror kanske inte återspeglade landets faktiska ekonomiska läge.
Klart är att överproduktionen är stor inom många industriella branscher, samtidigt som många företag sitter på stora lån. Servicebranschen klarar sig bättre.
Schauman konstaterar att den ekonomiska oron i Kina i fjol höstas stannade i Kina, men den här gången är det ännu för tidigt att säga om den sprids.
– De största effekterna kommer i så fall på finansmarknaden. Nu reagerar börserna runtom i världen, börsoron kan följas av likviditetsbrist och kapitalflykt om det vill sig illa.
Den kinesiska börsvärlden är ändå fortfarande relativt begränsad och stängd för omvärlden. Myndigheternas tröskel att blanda sig i både då börserna sjunker eller då ekonomin annars hackar är låg. Schauman tror att de kinesiska myndigheterna gör allt för att få situationen under kontroll med nya regelverk, något som är positivt för den globala ekonomin, trots att det innebär ett steg bort från marknadsekonomi.
Ännu tror Aktias chefsekonom inte att läget har någon större inverkan på de finländska företag som har mycket verksamhet i Kina. Inte heller påverkar läget i Kina ännu den spirande finländska återhämtningen. Fortsätter oron länge till kan läget bli ett annat.
Finländska placerare trodde i slutet av fjolåret i alla fall på företag med anknytning till Kina, visar börsstatistik från Nordnet. Konecranes, Cargotec, Valmet och Kone hör alla till aktier småplacerare flitigt investerade i under december.