Kylan livsfarlig för tusentals
Under de kallaste månaderna dör upp till 3 000 fler finländare i Finland än under varmare temperaturer. Kylan anstränger hjärta och lungor.
När kvicksilvret i termometrarna kryper allt lägre, börjar också människokroppen reagera. Blodtrycket stiger och hjärtat ansträngs. För den som har mycket högt blodtryck, hjärtproblem eller sjukdomar i andningsorganen från förr kan gränserna för vad kroppen tål prövas.
- Enligt Statistikcentralen dog 52 409 personer i Finland år 2014.
- Av dödsfallen uppskattar Arbetshälsoinstitutet att 2500–3000 är relaterade till kyla.
- En ny kanadensisk studie, som publicerades i augusti 2015, bekräftar att risken för hjärtproblem ökar vid låga temperaturer.
- Studien How cold is too cold: The effect of seasonal temperature variation on risk of STEMI, utfördes i staden Winnipeg på patientdata från en sexårsperiod (2009–2014).
- Den visar bland annat att risken för hjärtinfarkt ökar med 7 procent för varje 10 graders minskning i temperaturen.
– I kyla drar de perifera blodkärlen ihop sig och mer blod än vanligt packas djupare i kroppen. Blodtrycket stiger och det belastar hjärtat, säger forskarprofessor Hannu Rintamäki på Arbetshälsoinstitutet.
Ett svagt hjärta kan också fara illa av snabba temperaturväxlingar.
– När man kommer inomhus från kylan ökar värmen blodcirkulationen i kroppen och så hamnar det svalare blodet djupare in i kroppen och anstränger de inre organen. Då kan till exempel hjärtat gå i flimmer, säger Rintamäki, som forskat i frågor kring kyla och människans hälsa i trettio år. Fenomenet är detsamma som när man kommer inomhus efter timmar i kyla och känner sig extra frusen fastän man redan vistas i värme. Det handlar om att blodet från de perifera kroppsdelarna kyler ner kroppen med en halv eller en hel grad när cirkulationen för det inåt kroppen. För en frisk person är reaktionen inte farlig.
Rintamäki uppmanar ändå inte till att lägga sig på soffan och undvika vinterväder för säkerhets skull.
– För den som normalt har högt blodtryck är det riktigt bra med en promenad i rask takt. Lätt motion sänker trycket genom att de stora blodkärlen i armar och ben vidgas och blodgenomströmningen ökar.
Promenad för blodtrycket
För utevistelse i kyla rekommenderar Rintamäki kläder i lager på lager och säger att mössa och huva inte är någon dålig idé.
– Om man sedan ändå blivit riktigt kall utomhus ska man undvika att värma sig för snabbt och våldsamt när man kommer in för att inte bli ännu kallare, säger Rintamäki, som varken rekommenderar kraftig massage och gnuggning eller för het dusch, utan hellre långsam uppvärmning under en varm filt.
Statistiskt har finska forskare följt med förhållandet mellan antalet dödsfall och temperaturväxlingar sedan början av 1960-talet.
– När man förklarar de här siffrorna för utlänningar kan den onyanserade bilden bli att det ligger tusentals ihjälfrusna finländare kors och tvärs över gatorna vintertid och så är det förstås inte. Det handlar i de flesta fallen om att kylan helt enkelt gör sitt till när det redan finns en grundsjukdom i botten.
Svårt att andas
Förutom personer med hjärtproblem och blodtrycksproblem lider personer med sjukdomar i andningsorganen i det kalla vädret.
– Kall vinterluft är torr, också i Helsingfors där luften kan kännas fuktigt råkall på grund av havet. Då börjar andningen pipa så där som när man får astmatiska symtom av ansträngning. Ju mer man anstränger sig i det här vädret, desto tyngre blir det att andas. Det bästa botemedlet är då en varm halsduk och minskad ansträngning. Halsduken värmer en ömtålig hals, men drar du också upp duken framför näsa och mun värms dessutom inandningsluften, säger Rintamäki.
Bland de dödsfall där forskarna kan se ett samband mellan döden och kyla finns en minoritet på cirka hundra personer årligen som dör på grund av hypotermi – för att kroppstemperaturen sjunker och blir så låg att hjärtat slutar slå. Bland dem som fryser ihjäl finns bostadslösa uteliggare, dementa personer som för tunnklädda hamnat på fel sida om ytterdörren och personer som gått genom isen.
Rintamäki rekommenderar alla att hålla ett öga på sina kompisar när det är kallt utomhus.
– Alla fryser ju inte ihjäl eller dör, men när det är kallt är det också lätt att förfrysa hudpartier. När det är kallare än -22 grader ökar risken för förfrysningsskador brant. Speciellt örsnibbarna är utsatta.