Patricia Winckelmann-Zilliacus • Tommy Pohjola

Det var en prominent skara ministrar, politiker och tjänstemän som skrev under en promemoria om att länderna Finland och Estland, landskapsförbundet Nyland och landskapet Harju, samt städerna Helsingfors och Tallinn tillsammans på allvar ska utveckla trafikförbindelserna mellan städerna.

Parterna verkar eniga om det näringslivet för länge sedan har kommit underfund med: Den ekonomiska region och det samarbete som uppstått i och kring huvudstäderna förbättrar både Finlands och Estlands internationella konkurrenskraft och ekonomiska utveckling.

Parterna kom överens om att tillsammans sträva efter att utveckla trafiken mellan de två huvudstäderna. Trafikförbindelserna mellan Helsingfors och Tallinn kräver en fokusering inte minst på grund av den mycket intensiva passagerartrafiken mellan städerna.

Enligt Ulla Tapaninen, expert på internationell logistik på stadsplaneringskontoret har Helsingfors den livligaste passagerartrafiken i Europa. Inte ens Dover i Storbritannien brädar Helsingfors. Västra hamnen med sin Tallinntrafik är en mycket belastad hamn och trafiken i hamnen genomgår en ständig utveckling.

– Vi planerar gröna vågor för den tunga trafiken och en digitalisering av trafikplaneringen. Vi bygger ut parkeringsplatserna och skapar nya arrangemang i Västra hamnen för att ta emot Tallinks nya färja. Allt fler människor och företag fungerar som en del av den så kallade dubbelstaden Helsingfors och Tallinn, två städer som knyts närmare varandra hela tiden.

Hon ser det som en mycket bra sak att det kommer en politisk deklaration om att länderna vill satsa på förbättrade trafikförbindelser. Inte minst tjänstemännen i både Helsingfors och Tallinn behöver en sådan här signal.

– När jag började jobba med trafikplaneringsfrågor för några år sedan blev jag förvånad över att tjänstemännen var ganska ovetande om hur mycket Tallinn egentligen betyder för Helsingfors. Det här är ett erkännande om att Tallinn är av central betydelse för Helsingfors. Det finns inga tecken på att trafiken och kontakterna mellan städerna skulle minska, snarare tvärtom, säger Tapaninen.

Enligt estniska ambassadens uträkningar består den gemensamma arbetsmarknaden av drygt 60 000 ester som arbetar kontinuerligt eller tillfälligt i Finland. Hälften av dem bor helt och hållet i Finland. Den andra hälften pendlar en eller flera gånger i veckan mellan länderna. Antalet finländare som arbetar i Tallinn med omnejd beräknas till cirka 10 000.

Öresundsbron som exempel

Ett av projekten som finns med bland de frågor som ska utredas är den mångomtalade järnvägstunneln mellan Helsingfors och Tallinn. Drömmen om att kunna susa fram under Finska viken på en halv timme har funnits med i diskussionerna sedan 1990-talet. I början sågs planerna som ett vansinnigt aprilskämt. Men då det öppnades snabba fartygsförbindelser på två timmar mellan huvudstäderna, för tio år sedan, kom det ekonomiska samarbetet mellan städerna och länderna i gång på allvar. Sedan dess har de ekonomiska banden stärkts. Många finländska företag har verksamhet och kontor i båda länderna.

Ulla Tapaninen berättar att Tallinntunneln har Öresundsbron som ett slags förebild. Bron som knyter samman Köpenhamn och Malmö har skapat en dynamik och en gemensam arbetsmarknad mellan regionerna. En viktig del av trafiken över Öresundsbron är arbetskraft som pendlar.

– Om Tallinntunneln ska bli lönsam krävs det att antalet pendlare är relativt stort och att prissättningen på tågbiljetterna är konkurrenskraftig. De preliminära uträkningar som finns har Öresundsbrons biljettpriser som jämförelse. Normala biljettpriser kunde vara mellan 30 och 40 euro i var riktning. Men regelbundna pendlare borde få en rejäl rabatt. En enkel resa skulle kunna kosta cirka 10 euro, säger Tapaninen.

Hon tror på att pendlarna i en framtida järnvägstunnel mellan Helsingfors och Tallinn kan bli många. Den gemensamma svensk-danska arbetsmarknaden på båda sidor om bron beräknas involvera cirka 20 000 personer. Det här är mindre än antalet personer som pendlar sjövägen mellan Tallinn och Helsingfors i dag.

Preliminära uträkningar har gett ett pris på den cirka 85 kilometer långa Tallinntunneln på 9–13 miljarder euro. Enligt konsultbolaget Sewecos utredningar skulle tåget kunna köra 250 kilometer i timmen. En förutsättning att tunneln alls ska löna sig ekonomiskt är att Rail Baltic, järnvägsförbindelsen mellan Tallinn och Centraleuropa, blir av.

Rail Baltic har fått grönt ljus av EU. Finansieringen är klar, planläggningen och anbudsförfarandena har inletts. Om två år räknar man med att börja byggarbetet. Den snabba tågförbindelsen mellan Tallinn och Warszawa beräknas vara klar 2025. Tunneln mellan Helsingfors och Tallinn, som nu på allvar ska utredas, beräknas vara klar för tågtrafik 2030. 

_________________________


Trafikforskare: Smartare än metro under skogen

Bygga tunnel under Finska viken är klokare än att dra spår under åkrarna i Esbo. Det säger trafikforskare Antero Alku.

 

Miljarder är i rullning när beslutsfattarna i Estland och Finland ska gräva en tågtunnel mellan huvudstäderna. Operativa kostnaderna för Tallinntunneln är förnuftiga jämfört med gissningarna kring lönsamheten i till exempel västmetrons förlängning, menar Antero Alku.

Esbometrons slutnota går på två miljarder euro och som bland andra HBL berättat finns nu ett stort tryck att höja biljettpriserna rejält i hela huvudstadsregionens kollektivtrafik. Enligt Alku finns den risken inte med Tallinntunneln.

– Tunnlarna som byggts eller byggs i huvudstadsregionen är inte inkomstbringande. Tallinntunneln är det. Den ska jämföras med Öresundsbron som förbinder två stora arbetsplatsområden i Sverige och Danmark.

Det är för tidigt att tala om samhällsinvesteringar men Antero Alku säger att det är märkligt om byggandet av Tallinntunneln skulle falla på uteblivna EU-stöd. Tiina Haapasalo som är sakkunnig vid Finlands näringsliv EK säger till Yle att EU borde betala minst hälften av byggprojektet.

– EU betalar ingenting och staten bara en liten del av den utvidgade metrobanan, som alltså inte har samma lönsamhet som den snabba tågförbindelsen mellan Estland och Finland förväntas ha, säger Antero Alku.

Enligt Alku är förslaget att ändra spårbredden i Helsingfors för att de finska tågen ska anpassas till Rail Baltica inte genomtänkt.

– Åker man tåg från Riihimäki till förorterna i Tallinn ska det vara samma tåg och spår. Tanken på det snabba nattåget till Berlin är trevlig men största delen av trafiken mellan Helsingfors och Tallinn är lokal.