Var femte ny bil i oljelandet Norge går på el
I Finland går elbilarna att räkna i hundratal. I Norge är nästan var femte ny bil som registreras en elbil. Det beror på generösa subventioner som gör den prisvärd – en medveten politik för att minska klimatutsläppen i enlighet med Parisavtalet.
Yingxiang Zhao svänger in på Kongens gate i Oslo. Han bor i Asker, 25 kilometer västerut, och kör bil till jobbet. Här brukar han parkera, eftersom bilen får stå på den här parkeringen hela dagen.
En fördel är också att han kan ladda bilen i någon av de fyrtio laddstolparna som är utplacerade.
På rad står Nissan, Volkswagen, Tesla och ett exemplar av den lilla norska elbilen Buddy.
Yingxiang Zhao räknar upp många fördelar med sitt val av fordon.
– Elbilen är enkel att använda, det är nästan ingen trafik eftersom man får använda bussfilen och brukskostnaderna är lägre.
Nackdelen är att det kan vara svårt att hitta en ledig stolpe, också nu är det fullsatt. Han laddar därför bilen hemma under natten, som de flesta andra enligt honom också gör.
I Oslo finns i dag sjuhundra stolpar men de ska öka till över tusen.
En förbättring blir det också i dagarna när ett parkeringshus under Akershus fästning i centrala Oslo, avsett enbart för elbilar, öppnas. Hur det ska gå med det i längden är ändå inte alldeles klart eftersom stadsfullmäktige vill göra centrum bilfritt.
Medveten satsning
EL står det på registerskyltarna på elbilarna i Norge. På gatorna i Oslo är de en frekvent syn: en, två, fyra stannar för rödljus.
Hittills i år är hela 18 procent av alla nya bilar som registrerats i Norge elbilar. Ökningen har varit kraftig, för bara två år sedan var de knappt 6 procent. Det kan jämföras med Finland där elbilarna utgjorde 0,23 procent av nyregistreringarna under januari till och med november enligt Trafiksäkerhetsverket Trafi.
Oljelandet Norge har helt enkelt blivit en av de största marknaderna för elbilar i världen, och det beror inte minst på olika statliga subventioner.
Christina Bu är generalsekreterare för Norsk Elbilforening som har 30 000 medlemmar. Hon ler när hon får frågan om det inte är smått paradoxalt att just oljenationen Norge satsar på bilar som går på el – hon har fått den förr.
– Det har funnits en bred enighet om att det är en viktig och riktig politik.
Norge ska minska sina klimatutsläpp och då är det just transportsektorn landet fokuserar på, också för att den är lättare att komma åt än den starka olje- och gasindustrin. Det har heller inte funnits en egen bilindustri som har kämpat för att försvara sina intressen, menar hon.
Christina Bu uppmuntrar andra länder att göra som Norge.
– Varför bidrar inte alla länder till att göra skiftet?
Det handlar om vilja, menar Bu, och delvis enkla medel. I Norge får elbilarna köra i fältet för kollektivtrafik och registerskyltarnas synliga EL är en viktig positiv uppmuntran. Allt detta kunde man införa också i Finland, säger hon.
Fortsättning?
Men visst behövs det också direkta ekonomiska lockbeten menar Christina Bu. Den som först inför ny teknik förlorar ofta. Det är vanligt med olika barnsjukdomar och tekniken riskerar föråldras fort.
I Norge gör olika subventioner att en elbil inte behöver bli dyrare än en bensin- eller dieseldriven, även om fordonet i sig är dyrare.
Den som köper en elbil behöver inte betala moms på 25 procent, man slipper också registreringsavgiften på i snitt 100 000 norska kronor (10 500 euro) samt avgift för koldioxidutsläpp och man behöver inte betala vägtull. Man parkerar gratis på offentliga parkeringsplatser och får resa utan kostnad på många vägfärjor. Man kan ofta ladda bilen gratis, och Bu betonar att elen till största delen kommer från vattenkraft.
Allt detta har gjort att Norge redan i april uppnådde 50 000 elbilar i trafik, vilket är två år tidigare än politikernas mål.
Därför diskuteras nu också om skatteundantagen ska fortsätta.
Nyligen presenterade en arbetsgrupp, tillsatt av regeringen, sin rapport om hur norsk skattepolitik borde förändras för att uppmuntra till grön omställning. Det handlar om över åttio olika förslag om allt från minskat stöd för produktion av rött kött till att subventioner med negativ miljöpåverkan tas bort.
Och ser man till trafikfrågor föreslår kommissionen faktiskt att de ekonomiska fördelarna vid köp av elbil ska upphöra. Enligt ordförande, professor Lars-Erik Borge, har elbilarna fått tillräckligt starkt fotfäste. Till NRK uppger han att också elbilsägarna måste börja betala för kostnader de ger upphov till som exempelvis vägslitage.
Fortfarande skulle elbilarna ändå gynnas bland annat genom att ägaren inte behöver betala vägavgift, säger Borge till Aftenposten.
Christina Bu kallar förslaget omvänd klimatpolitik som uppmuntrar köp av bilar med stora utsläpp. Hon ser faror med att för tidigt göra elbilen mindre konkurrenskraftig och tror inte heller att förslaget går igenom.
Dessutom påminner hon om att den norska staten får in väldigt mycket pengar i olika avgifter per år – bilskatten är hög i landet – och anser att det finns att ta av. Elbilsägarna behöver betala lite mindre, men det behöver inte ses som att det drabbar statens kassa, menar hon.
Norges klimatmål är överlag rätt ambitiösa men när till exempel NRK granskar utfallet och jämför med Danmark och Sverige visar det sig att Norges utsläpp har ökat med 3,5 procent från 1990-talet. Danmarks och Sveriges har däremot minskat med 24 respektive 27 procent. I Norge är det oljebranschen som står för hela en fjärdedel av utsläppen.