Den ryska demografins utmaningar
Under det första halvåret 2015 dog 988 000 personer i Ryssland – fler än i fjol då samma antal var 961 000.
Samtidigt föddes färre barn: 926 800 vilket är 5 700 personer färre än i fjol. Enligt hälsovårdsminister Veronika Skvortsova har detta inte att göra med att befolkningen åldras, utan med att dödligheten hos unga män från 30 till 45 år har ökat. Också antalet självmord ökar, för första gången på länge. Demografiska experter har uppmanat ryska regeringen att tillsätta en arbetsgrupp för att utarbeta strategier för att sänka dödligheten.
Livslängden i Ryssland har hittills ökat påfallande snabbt. År 2014 var medellivslängden för kvinnor i Ryssland 76,5 och för män 65,3 år. Det är en drastisk höjning i jämförelse med 1995, då kvinnor i medeltal dog vid 64,5 och män vid 58,1 år. År 2010 tillhörde Ryssland fem-i-topp-länderna i världen när det gäller ökad livslängd. Fortfarande är dock medellivslängden i Ryssland betydligt lägre än i Europa och USA och skillnaden mellan livslängden för kvinnor respektive män bland de högsta i världen.
Nativiteten i Ryssland har höjts stadigt under de senaste tio åren. År 1999 var antalet födda barn per kvinna 1,16, år 2014 var det 1,75. Enligt Jurij Krupnov som leder rådet för det statliga Demografi-institutet, borde dock siffran vara mellan 2,1 och 2,5 för att den ryska befolkningen inte ska minska. Detta eftersom den generation som nu bildar familj är född i början av 1990-talet, då Ryssland hade rekordlåg nativitet och därför borde producera fler barn för att hålla befolkningen på samma nivå.