Därför kör England och Sverige förbi oss
Finlands ekonomiska siffror är nattsvarta. Men i England och Sverige växer ekonomin nu så det knakar. Exporten drar och sysselsättningen ökar. En orsak är att arbetsgivare och -tagare ror åt samma håll – en annan är att hipstergenerationen fattat den ekonomiska taktpinnen.
I Stockholm och London pågår en konsumtionsfest utan like. Trendkrogarna är bokade veckor i förväg. Folk ser ut att ha mer pengar än någonsin.
I Sverige var den ekonomiska tillväxten 3,9 procent under det senaste kvartalet, i Finland minus 0,2. I England växer nya företag som svampar ur jorden. Enbart i postkodområde ECIV i östra London grundades över 30 000 innovativa små företag 2012–2014.
– Min uppfattning är att man lyckats komma bort från ”vi- och de”-tänkandet. Man tänker inte bara i termer av arbetsgivare och arbetstagare. Alla sitter i samma båt och ror åt samma håll, medvetna om att man måste anpassa sig till det stora havet kring oss, som slutligen bestämmer fart och kurs.
– Det kan ta lite tid innan alla har sagt sitt om hur man ska ro, men sedan drar man åt samma håll.
Styrelseproffset och Pernåpojken Hannu Ryöppönen, 63, har efter dimitteringen från Hanken 1977 gjort en lysande karriär utomlands på bolag som Ikea och Stora Enso. Han ser på Finlands ekonomi ur ett brittiskt och svenskt perspektiv, från sitt nuvarande säte på den engelska landsbygden.
Brittisk ekonomi pekar uppåt, precis som ”Gurkan”, The Gherkin, i London City. Byggdes för övrigt av Skanska vars motto är: ”Medarbetarna är vår styrka.” Foto: Leif Weckström
– För att förstå hur svenskt näringsliv fungerar i dag måste man förmodligen gå tillbaka till Olof Palme, som genomförde medbestämmanderätten i de svenska företagen, säger Ryöppönen.
Svenskarnas hemliga vapen
Den svenska stilen att omständligt diskutera och argumentera innan man fattar ett beslut har ofta öppet hånats hos oss. Bland finska företagsledare har den svenska diskussionskulturen setts som en svaghet och ett tecken på obeslutsamhet.
Ryöppönen, som bland annat i tolv år jobbade som finansdirektör på Ikeas högkvarter i Köpenhamn, vet att just medbestämmandet är ett av det svenska näringslivets hemliga vapen. När ett beslut är väl förankrat är alla i företaget med.
– Det är kanske inte helt fel att diskutera sig fram till beslut. Dagens positiva utveckling i Sverige talar ju sitt tydliga språk. Bolagens ledning finns inte bara till för att störa arbetstagarna utan för att få bättre resultat för alla intressenter.
I England igen har privatföretagsamheten alltid gynnats.
– Margaret Thatcher gjorde mycket, till och med för mycket. Speciellt när hon privatiserade järnvägarna. Den enda stumpen som fungerar i dag är den mellan Heathrow och London City.
– Terminsavgifterna är ganska höga, men det blev aldrig riktigt en vänster–höger-fråga. Många såg det som en garanti för att utbildningen kan hålla hög kvalitet samtidigt som det motiverar studenterna att satsa på studierna, säger Hannu Ryöppönen. Foto: Magnus Scharmanoff
Men i stort har det gått rätt.
Vi vandrar längs med stökiga lilla Brick Lane i östra London. Här har uppenbarligen alla krogar valts till ”Årets indiska krog”, åtminstone om man får tro fönsterskyltarna. Bland krogar och kaféer hittar vi Cereal Killer Café som blev riksbekant när tv-kanalen Channel 4 intervjuade ägarna, nordirländarna Alan och Gary Kerry. Orsaken till intervjun var att bröderna började sälja rekorddyra frukostflingor i ett av Londons fattigaste områden. Den till synes vansinniga idén visade sig guld värd. Folk köar för flingorna och bröderna var tvungna ett öppna ett kafé till.
”Hipsters räddar välståndet”
I de gamla industribyggnaderna på tvärgatorna till Brick Lane hittar vi dem som äter av flingorna och som är hemligheten bakom framgångarna i den brittiska ekonomin. Här finns de nya innovativa små teknologi- och produktionsbolagen. De som drar nytta av samhällets digitala omställning.
De unga männen och kvinnorna som driver företagen och som konsumerar deras produkter är den på 80- och 90-talen födda hipstergenerationen, med sina Applemobiler, sitt långa skägg, sina tatueringar, tjocka glasögon, sina cyklar med fasta nav vars pedaler roterar med hjulet och sin kaffemugg i näven. Det är de som står bakom begreppet ”flat white economy”. Namnet kommer från kaffesorten som säljs på Starbucks och myntades av finansminister George Osbornes förra rådgivare, ekonomen Douglas McWilliams. Han hävdar i sin bok med samma namn att det är just den här generationen som står som garant för britternas framtida välstånd. Bara i London jobbar 150 000 personer inom den här sektorn och om tio år ska de stå för 16 procent av bnp.
Williams och andra ser att flat white-ekonomin, som bygger på en vidareutveckling av onlineshopping, Facebook och andra stora digitala uppfinningar, influerar hela landets ekonomi. Delade kontor och bostäder gör att hipstergenerationen, eller ”fixed-gear generation”, som den också kallas, kan frigöra mycket mera av sina pengar till konsumtion.
– Visst, jag tror också på det här. E-handeln har väl kommit längst i världen just här. Många av de stora uppfinningarna kommer härifrån och det finns ett stort teknologiskt kunnande som vilar på en bas av hög akademisk utbildning, säger Ryöppönen.
- Ålder: 63 år
- Uppvuxen i Pernå, dimitterad från Hanken 1976.
- Finländsk medborgare, skriven i England.
- Familj: Fru och fyra vuxna barn.
- Intressen: Sport, jakt, veteranbilar.
- Karriär: 70–80-talet: Olika chefsposter inom Alfa Laval och Chemical Bank i USA och England. 80–90-talet: Finansdirektör på Ikea-gruppen. 2000–: Finansdirektör på Industri Kapital Group i London, vvd Royal Ahold BV i Amsterdam, vvd för Stora Enso, boende i London fram till 2009. Efter det olika styrelseuppdrag.
– Det är en av de ljusa sidorna i det här landet, man håller sig i framkanten när det gäller teknisk utveckling.
Högklassig utbildning är en första rangens fråga i Storbritannien där man också debatterat universitetens terminsavgifter.
– De är ganska höga, men det blev aldrig riktigt en vänster–höger-fråga. Många såg det som en garanti för att utbildningen ska kunna hålla hög kvalitet samtidigt som det motiverar studenterna att satsa på studierna.
Starkare politiska system
Också de politiska systemen, även om de är olika i Sverige och England, har en styrka framför det finländska: långsiktigheten.
– Det må vara konservativa eller labour, moderater eller socialdemokrater, men alla vet vad man har att leva med, vad man kan räkna med de följande åren.
– Regeringarna måste vara handlingskraftiga: ”Så här är det och så här gör vi.” I England skapar systemet möjligheter att driva en viss politik i fem till tio år. Det är bara för alla att ställa sig i ledet.
Alla vet vad som gäller och folk kan planera sina liv. I motsats till hur det är hos oss just nu så vet exempelvis svenskar och britter när de ska gå i pension och hur stor pensionen kommer att vara.
Ryöppönen är skeptisk till regeringen Sipilä och jämför med den gamla folksagan om skräddarmästaren som först skulle sy en kostym av ett tygstycke, sedan en väst, sedan byxor men slutresultatet, efter allt klippande, var att kunden fick gå tomhänt hem.
– De svenska socialdemokraterna har varit pragmatiska, de vet att de inte kan såga den gren de sitter på. Svenskarna har ett bättre samförstånd kring hur samhället ska drivas än vad vi har.
Samma iakttagelse gjorde förra riksförlikningsmannen Juhani Salonius tidigare i höstas när han oroade sig för den finländska fackrörelsens styvnackade hållning. Salonius påpekade att vi förra året hade 143 strejker i Finland medan man i Sverige hade 4 och i Norge 10.